‒Vi har lärt oss i skolan att man inte ska skräpa ner. Vi ville hjälpa till, säger Ben Anderbro och Noah Ernvik.
Pojkarna är tio år och går tillsammans i klass 4 A på Årbyskolan och tycker att de har världens bästa lärare som heter Pernilla Sjögren. De bor precis bredvid skolan båda två. Fotbollsplanen som ligger strax intill skolan användes av många av de ungdomar som sköt raketer och fyrverkeripjäser på torsdagskvällen.
Det är väl inget festligt. Bara hotande. Inget kul, bara dumt.
Ben Anderbro
‒Det var läskigt när de sköt mot fastigheterna, säger Noah och hans mamma och pappa nickar instämmande.
‒De sköt så lågt, i sidled och mot våra hus. Jag tänkte att här skulle det kunna börja brinna, säger Noahs mamma Maria Ernvik.
De berättar att polisen kom och att raketskjutandet så småningom upphörde och att ungdomarna försvann från fotbollsplanen. Men spåren syntes tydligt dagen efter. Då var det fullt av rester från avfyrade raketer och kartonger med matrester kvar på fotbollsplanen. Noah och Ben fattade ett eget beslut: de skulle städa upp på fotbollplanen. Skräpet som låg kvar skulle kunna vara farligt för andra barn och var dessutom dåligt för naturen.
Sagt och gjort. Med hjälp av en skräpplockare plockade de ihop skräpet och la alltihop i en svart sopsäck.
‒Det var sex stycken 13-pack, ett stort 40-pack och resten småpack och en del stavar. Och så matrester, berättar Ben och Noah.
Efter det som hänt har de båda två funderat en hel del över vitsen med att avfyra raketer på det här sättet.
‒Vad är bra med det? Gör man det bara för att skrämmas?, frågar sig Noah,
‒Det är väl inget festligt. Bara hotande. Inget kul, bara dumt, funderar Ben.
Mamma Maria Ernvik är stolt över pojkarnas engagemang.
‒De gjorde det här helt spontant. Det är därför man blev så glad, säger hon.