Det började med att några körsångare fick ögonen på ett papper som under rubriken "Underlag för planering av våra gudstjänster, förrättningar, andakter m m inför 2018", hädanefter kallat "underlaget", satt upp en prioriteringsordning för församlingens musikverksamhet.
Enligt underlaget skulle musik i första hand kopplas till gudstjänst. Professionella musikanter skulle inte längre köpas in och traditionen att sjunga in julen i advent tas bort och i stället ersättas med en musikalisk högtid på annandag jul. Tisdagarnas lunchmusik prioriterades bort, liksom de eftermiddagskonserter som hållits varannan lördag i Kloster kyrka. I stället betonades församlingens diakonala uppdrag och behovet av musik i samband med gudstjänster.
Innehållet i underlaget spreds snabbt bland de många körsångare som varje vecka på ideell basis övar och sjunger inom kyrkans ram: Eskilstuna oratoriekör, Fors sacrales, Andrum, Confettikören, Kloster vocalis, Kirkon Kaiku, Klosters koralkör, Fors pradium - för att nämna några.
Underlaget bekräftade vad några av dem säger sig ha haft på känn under en längre tid: att församlingsledningen ville skära i musikverksamheten. Körsångarna hade noterat att konserter och musikarrangemang sällan fick plats i församlingens annonsering och att ordet "konsert" tycktes mer eller mindre bannlyst i predikoturerna.
Körsångarna tolkade underlagets skrivning om att "inte köpa in musikanter" som ett dråpslag mot de konsertsatsningar som med jämna mellanrum görs i kyrkans hägn. I påskas framförde till exempel Oratoriekören och Kloster Vocalis Händels "Messias" i samarbete med ett antal solister och Stockholm Orchestra. Och i oktober deltog en rad körer i fredsmässan "The armed man" tillsammans med Eskilstuna symfoniorkester och solisten Anna Zander. Båda är exempel på arrangemang som kostar en hel del pengar. Att ta in symfoniorkester och solister är inte gratis.
På Eskilstuna-Kurirens insändarsida gick debattvågorna höga. Körsångare som Helena Wallin och Agneta Nihlfors fruktade att den musikverksamhet som byggts upp under 50 år och mer var på väg att raseras - medan ledningen för Eskilstuna församling i sin tur intygade att församlingens körer och musiker är uppskattade och kommer att fylla en viktig roll även i framtiden.
Också bland kyrkans musiker väckte underlaget stor oro. De vände sig till sitt fackförbund som i sin tur skickade ut en mötesinbjudan till kyrkans förtroendevalda. Facket och musikerna ville tala direkt med kyrkopolitikerna utan tjänstemännens medverkan.
Enligt Anders Strömberg, facklig representant för Lärarförbundet, är detta ett vanligt arbetssätt när det gäller en annan av hans medlemmars arbetsgivare - Eskilstuna kommun.
‒Vi brukar bjuda in kommunpolitikerna så att alla får vädra sina åsikter utan att tjänstemännen är med.
Men bara en enda kyrkopolitiker dök upp på mötet. Det visade sig att kyrkorådets ordförande skickat ut ett mejl till de förtroendevalda om att mötet var inställt. Ett faktum som ytterligare spädde på misstron bland musiker och körsångare gentemot församlingsledningen.
Musikerna på mötet var också få.
‒De var rädda för att alls komma, säger Anders Strömberg.
Marie Davoust, vice ordförande i det kyrkofullmäktige som sitter 2017 år ut och tillika körsångare, var den enda förtroendevalda som gick på fackets möte.
‒Jag var där och lyssnade eftersom jag tror på dialog. Just bristen på dialog och tydlighet är en del av den förvirring som uppstått omkring musiken höst. För om man utgår från informationen i underlaget så innebär det en förändring av musiken i ganska stor utsträckning. Det skulle verkligen ställa saker på ända ur ett körperspektiv.
Lilli Assi, liksom Marie Davoust förtroendevald för POSK och också hon körsångare, är frågande inför underlagets intentioner. Särskilt eftersom budgeten inte innehåller några större förändringar när det gäller pengar avsatta för musik.
‒Självklart ska vi sjunga under gudstjänsterna. Men alla körer behöver också musikaliska utmaningar för att kunna utvecklas. Julkonserten på juldagen då vi firar Jesu födelse är viktig för församlingen - ett tillfälle då det verkligen är fullt i bänkarna. Att inte sjunga förrän på annandagen känns väldigt märkligt. Då firas ju inte Kristi födelse - utan den första kristna martyren Stefanos.
Att kyrkans viktigaste uppgift är gudstjänsten och diakonin tycker båda är självklart.
‒Men också lunchkonserterna är en form av diakoni. De handlar ju om att skapa möten och har varit en viktig verksamhet och mötesplats särskilt för äldre och ensamma.
Birgitta Ehrenström är engagerad i POSK och ordförande i Eskilstuna församlings kyrkoråd fram till årsskiftet. Hon betonar att underlaget är och från allra första början varit, ett internt arbetsmaterial, en utgångspunkt för diskussioner om kyrkans verksamhet inför nästa år.
‒Det är både tragiskt och förfärligt att det kommit ut och förorsakat så mycket oro och uppståndelse och ett veritabelt, riktigt obehagligt, drev på Facebook.
Men i botten finns ändå tankar om att förändra musikens roll?
‒I flera år har vi försökt vrida över mer musik till gudstjänsterna. Det har hänt att det inte funnits någon kör alls till påsken men däremot hållits konsert några dagar innan. Och när det gäller sing- alongen så lovade jag mig själv för några år sedan att aldrig mer gå dit. Upplägget var som på vilken julgransplundring som helst. Det kändes inte bra.
Varför ställde du in mötet med lärarfacket?
‒Inbjudan kom två dagar innan. Det var alldeles för kort varsel. Istället bjöd vi in representanterna till vårt kyrkorådsmöte några veckor senare.
Stämmer det att "konsert" är ett ord som inte får användas i den kyrkliga annonseringen?
‒Inte alls, det får man absolut. Men vi kan inte skriva in allt, det skulle bli alldeles för långt. Det finns tryckta program för hela terminen att tillgå för dem som vill se den fullständiga gudstjänst- och musikverksamheten.
Lars G Linder, tillträdande ordförande i det nya pastoratets fullmäktige säger att det finns en konflikt omkring musiken inom hela Svenska kyrkan. Situationen är ingalunda unik för Eskilstuna.
‒Musikerna har inte sällan känt sig undanskuffade och satta på undantag. Präster och diakoner har så kallade vigningstjänster, de är vigda till sina ämbeten, medan musikerna kommer in från ett annat håll. För mig är det svårt att sätta fingret på exakt vad konflikten handlar om i Eskilstuna, men en dimension är ju att om musikerna inte har tid att vara med på dop och begravningar för att de är upptagna på annat håll, då måste vi fundera över hur verksamheten ska se ut.
Om framtiden säger Lars G Linder att den nya majoriteten har ett arbete att göra för att återvinna förtroendet bland musikerna.
‒Vi behöver utveckla styrmodellerna och ge möjlighet till fortbildning.
Hans partikamrat Marianne Grudevall, ersättare i kyrkorådet den senaste mandatperioden, säger att inställningen till musiken skär rätt över partigränserna.
‒Jag har gjort vad jag kunnat för att värna musiken, men det har jag känt mig ganska ensam om. Gehöret har inte direkt varit strålande. Därför tycker jag det var mycket bra att underlaget kom ut. Svenska kyrkan är faktiskt inget vanligt företag, det är en medlemskyrka. Om det övergår till att bli en tjänstemannakyrka förlorar den all sin legitimitet.
Lärarförbundets Anders Strömberg menar att en del av debaclet i höst kan härledas till att kyrkan har dålig koll på hur MBL-lagen fungerar och appliceras på ett hyfsat smidigt sätt.
‒Församlingsledningen behöver lära sig att gå enligt regelboken. I slutänden gör arbetsgivaren som den vill, men kyrkan kan inte säga en sak till oss som förhandlar och en annan sak till våra medlemmar. Då blir det ord mot ord hela tiden och jättestökigt, säger han och kommer med ett konkret tips:
‒Gör som kommunen och stämpla ARBETSMATERIAL på allt som är avsett för internet bruk. Det hade avvärjt en del av höstens turbulens.
[fakta nr="1"]