– Jag fick en riktig wow-känsla. Min första tanke var: "tänk om den är från Eskilstuna slott". Samtidigt så kunde ju stenen komma från någon annan kulturbyggnad, säger Ulv Otternäs.
Det var på Gårdskäls högsta punkt, vid stupet rakt ner mot gamla köpcentrumet i Skiftinge, som upptäckten gjordes.
– Jag gick runt där flera varv och fotade och dokumenterade lite när jag plötsligt fick syn på stenen, säger Ulv Otternäs.
Ulv hörde sedan av sig till Eskilstuna stadsmuseum att han hittat en kalksten med huggen yta vid den avslutade arkeologiska utgrävningen i Gårdskäl. Stadsmuseet kontaktade i sin tur länsstyrelsen.
Ulv Otternäs berättar att han tillsammans med Olof Pettersson från länsstyrelsen flyttade stenen en bit bort.
Ulv tyckte dock att stenen låg så illa till att han den 23 september åkte tillbaka för att ta med sig den hem.
– Stenen är extremt tung, svårt att säga vad den väger. Men jag lyckades få in den i bilen med hjälp av en pirra och en träregel, säger han.
Och tur var väl det.
– Dagen efter började en av grävmaskinerna gräva just där stenen låg. Min magkänsla var hundra procent rätt, säger han.
Så sent som under onsdagen hämtade Louise Hackelberg (antikvarie), John Lindell (arkivassistent) och Anna Djuvfeldt (antikvarie) från Eskilstuna stadsmuseum stenen.
Louise Hackelberg berättar att när frågan om Eskilstuna stadsmuseum ville ta emot stenen kom in var tanken först att den skulle införlivas i samlingarna. Men eftersom samlingsavdelningen just nu flyttar sina föremål togs beslutet att stenen skulle ställas ut på en gång.
– Det blev mycket bättre så här. Nu kan vi ju visa upp ett aktuellt fynd direkt i stället. Stenen är en del av en halvkolonn och är mycket lik en annan halvkolonn som står utställd i "Slottet som försvann", säger Louise Hackelberg och fortsätter:
– Efter att Eskilstuna slott brann 1680 användes en del av slottets stenar till slottet Tre kronor i Stockholm, en del kyrkor i Eskilstuna och till Eskilstunabornas egna hus. Kanske var det då som stenen hamnade i Gårdskäl?
Ulv Otternäs är tacksam över att stenen nu finns att skåda på utställningen "Slottet som försvann". Samtidigt vill han ge en allmän uppmaning.
– Hittar ni någonting konstigt där ute så ta gärna kontakt med stadsmuseet eller länsstyrelsen.