När turismen vid den franska Medelhavskusten började i mitten av 1800-talet var det vintrarna som gällde. Rika nordeuropéer kom för att slippa kyla, snö och mörker.
I Hyères bodde många av dem på hälsohem och andades saltmättad havsluft under milda vintermånader. Drottning Victoria av England var här flera vintrar, Lev Tolstoj likaså. Britterna började kalla kusten för Rivieran – ett namn de hämtade från trakten runt italienska San Remo som redan kallades så.
Den franske poeten och vinodlaren Stéphen Liégeard valde också Hyères och när han vintern 1887 såg det skimrande havet myntade han namnet Côte d'Azur. Han skrev en succébok med den titeln året därpå, intresset för kusten ökade och namnet fastnade. I|dag anser fransmännen att Côte d'Azur, det vi kallar Franska Rivieran, börjar i Hyères i väster och slutar i Menton vid italienska gränsen.
I Hyères finns många villor i en arabinfluerad stil från den första turistvågen på 1800-talet. Det var också då som palmodlingen tog fart. Staden kallar sig Hyères les Palmiers och med 7|000 palmer på 56 000 invånare är namnet mitt i prick.
Från Gamla stans branta gytter av smala gator har man en underbar vy över röda tegeltak och palmkantade gator. Mellan staden och havet syns grönsaks- och blomsterodlingar, vid kusten de forna saltbassängerna och långgrunda stränder och inklämt däremellan ligger flygplatsen.
Ännu längre bort reser sig Gienshalvön, följd av en rad bergiga öar i ett azurblått hav. Halvön bjuder på pyttesmå hamnar, klippuddar, badvikar och stigar precis längs med havet - ibland så nära att man blir blöt om fötterna. Det tar ett par dagar att gå runt halvön, om man också vill njuta långlunch med provensalskt rosévin därtill.
– Vi som bor här tycker att lokalproducerad mat, som man verkligen vet var den kommer ifrån, är viktig. Däremot har vi inte alls samma intresse för ekoodling som ni i Sverige, säger Julie Cusinier som återvänt till Hyères efter att ha bott utomlands i några år.
Vi far tillsammans mot stränderna – en på var sida om saltbassängerna där flockar av rosa flamingor letar föda.
– På Medeltiden var saltet guld värt. Det gjorde Hyères rikt, säger Julie.
Det är bara att välja strand efter hur vinden blåser - lä eller bris? Kite- och vindsurfarna väljer läsidan. För en bit ut ligger havet ännu blankt trots att brisen är frisk.
– En del turister klagar på stränderna för att det alltid ligger sjögräs på dem. Men det ska vara så - annars eroderar de, säger Julie.
Hyères är den franska Medelhavskustens främsta seglarmetropol. Här hålls årliga tävlingar i alla olympiska klasser. Här tränar även det svenska landslaget.
I en lägenhet vid den stora fritidsbåtshamnen bor Investors pensionerade informationschef Nils Ingvar Lundin.
- Jag liftade till Hyères första gången 1963 och återvände sen många gånger. Bland annat i segelbåt med min fru Britta, säger Nils Ingvar, när vi sätter segel och ger oss ut i kulingvindar.
En dryg timme tar det till Porquerolles. Den största av Les Iles d´Or (Guldöarna), med flest bofasta, cirka 200. Många jobbar på öns tre vingårdar och på fruktodlingarna där man bevarat en rad ovanliga sorter.
På ön finns en rik flora. Många växter finns bara här. Man får en bra bild över hur Côte d'Azur såg ut innan turistinvasionen.
I den enda byn finns det gott om restauranger. Vi slår oss ned och äter en aiòli, som i Provence är en maträtt med kokta grönsaker, rotfrukter, ägg, havssniglar och fisk.
Bortom de franska semesterveckorna i juli och augusti är här tämligen fridfullt. Cykel är perfekt på den bilfria ön eller så går man till toppen av öns högsta punkt eller till den ljuvliga sandstranden Plage d'Argent.
Strandliv dominerar också den Les Iles d´Or näst största ö - Île du Levant. Den lilla del som är öppen för allmänheten har gott om pensionat, fin strand och hett nattliv - men bara för nudister. Hit kommer främst de som söker sexuella äventyr.
På den minsta av öarna, Port-Cros, bor bara nationalparkens folk. Hela ön och havet utanför är skyddat och den täta vegetationen gör att man bara kan - och får - gå på några få stigar. Även här finns fina bad och en handfull matställen.
Men den främsta attraktionen här finns under ytan. Tack vare fiskeförbud blomstrar djurlivet. När vi dyker ser vi massor av mäktiga havsabborrar gömda under klipporna. Och ute i det stora blå skymtar vi stimmet med över tusen barracudor som lever här året runt.
Johan Öberg/TT