Vi har granskat aktiebolagets bokslut 2010- 2016 och trots att Eskilstunarevyn AB varken haft sponsorer eller ansökt om bidrag har föreställningarna under samtliga år gått med hyfsade överskott.
Som många andra stora lokala nöjesarrangemang drivs Eskilstunarevyn i bolagsform. Fram till i mars i år var Andreas Zetterberg och Sonny Nilsson ägare. Nu har bolaget tagits över av Mathilde Stavehaug.
Vilken betydelse har organisationsformen?
‒För vår del har den varit avgörande. Vi har alltid tvingats börja med att göra en budget. Sedan har vi sett till att hålla den. Det gäller att hela tiden passa sig för att inte dra på sig för stora kostnader. Från att avstå från revynummer som kräver inköp av simbassäng till att i möjligaste mån återanvända kläder och rekvisita.
Andreas Zetterberg säger att Sonnys mångåriga erfarenhet som egen företagare utan tvekan haft mycket stor betydelse.
‒Han har alltid drivit egen firma och visste vad som krävdes. Vi körde ju revyn som ideell förening i många år, men märkte att den formen inte var designad för att till exempel betala ut löner. Innan vi bildade bolag 2003 åkte vi på studiebesök till Falkenberg som har Sveriges största lokalrevy med över 25 000 besökare. Falkenbergsrevyn hade redan då lång erfarenhet av bolagsformen. Sedan bestämde vi oss.
Har alla i Eskilstunarevyn fått betalt?
‒Ja, alla har fått lön. Våra anställda älskar också att stå på scenen, men vi skulle känna att de utnyttjades om de inte fick betalt. Sedan säger det sig självt att den som säljer kaffe eller hänger upp kläder bakom scenen inte haft lika mycket betalt som den som varit revyns stjärna.
Bolag eller inte - om inte publiken kommer blir det ändå inget plus i kassan.
‒Nej, för en del år sedan frågade jag Bosse Parnevik om han hade några hemliga framgångsnycklar. Kanske några marknadsföringsknep eller andra tips. Han svarade: "Se till att göra en bra föreställning så löser sig resten".
‒Visst kan man hålla på och trixa och facebooka, men det håller inte i längden. Är inte föreställningen bra ett år så kan man kanske hålla den igång säsongen ut med lite extra marknadsföring. Men två mindre bra revyer åren efter varandra funkar inte.
Några bidrag eller sponsoravtal har Eskilstunarevyn inte haft.
‒Det enda i den vägen är att vi lyckades få kommunen att gå med på en mellantaxa för hyra av teatern. Tidigare var taxan jättelåg för ideella föreningar, medan vi skulle tvingas betala lika mycket som till exempel Volvo. Nu finns en mellantaxa för lokala vinstdrivande företag.
‒Vi har genom hårt arbete sakta vuxit till att bli Svealands största revy med ungefär 6 500 besökare.
För Eskilstunarevyns ägare har utdelningarna var en bonus.
‒Omräknat i timlön blir det inte många kronor. Sonny och jag har lagt ned massor av jobb som inte synts.
Kan du rekommendera andra att bilda bolag?
‒ Ja, men bara om man har rätt förutsättningar. Bolagsformen i sig löser inte alla problem. För det första måste det finnas några personer som är beredda att jobba hårdare än de andra. För det andra bör antalet ägare vara max tre. Dessutom bör man veta hur det går till att jobba bolagsmässigt. Lite privatteater-tänk, helt enkelt.
Andreas Zetterberg tycker att en stor fördel är de korta beslutsvägarna.
‒Det var Sonny och jag som bestämde. Självklart lyssnade vi och diskuterade, vi ville ju ha ensemblen med oss. Men vid skarpt läge var det vi som ägare som tog besluten.
Andreas Zetterberg bor sedan fem år tillbaka i Bollebygd i Västergötland. Han arbetar deltid på Lokalrevyerna i Sveriges kansli och frilansar som underhållare resten av tiden.
Den 20 maj får Bollebygd en helt ny show - och självklart är Andreas Zetterberg en av drivkrafterna bakom.
‒Ja, jag kan inte låta bli. Men vi gör bara en enda föreställning. Fast sedan hoppas vi på att det ska generera snack så att det kanske blir läge för en fortsättning...