– Det börjar bli dags för mig att lämna bygget här, säger kyrkoherde och kontraktsprost Håkan Jarl där han sitter i en av stiftets allra populäraste bröllops- och dopkyrkor; Husby-Rekarne kyrka, sydväst om Eskilstuna.
Efter över 30 år i församlingen börjar han förbereda sig för ett uppbrott. Och det råkar bara sammanfalla med att han fyller 65 år.
– Jag gifte om mig i maj, och Sara har sitt liv i Stockholm så jag flyttar till Haninge där vi ska bo tillsammans.
Håkan Jarl räknar med att han tackar för sig i april nästa år.
– Jag fortsätter lite på konsultbasis som präst i Stockholm ett tag, tar gudstjänster, vigslar, begravningar och lite studieverksamhet när jag blir ombedd. Även präster har ju laglig möjlighet att jobba till 67 år. Men i det stora hela ska jag vara ledig. Det är ett privilegium man har som präst, man behöver inte sluta så abrupt. Däremot ska jag sluta så snart jag kan med den del av yrket jag är minst intresserad av; de administrativa uppgifterna.
Nu vill han njuta av att vara nygift och forma den gemensamma tillvaron med Sara. Den lediga tiden kommer i övrigt att användas till att bland annat umgås med barnen och deras familjer, att resa och att studera. Håkan Jarl är historiskt intresserad, och är dessutom sugen på att plugga lite mer språk. Nyligen hemkommen från Frankrike är han peppad att ta upp franskastudierna igen.
– Sen får vi se vad livet för med sig.
Så mycket blandade känslor har Håkan inte kring uppbrottet.
– Nej, jag känner mig faktiskt klar här. Naturligtvis blir det sorgligt att lämna mina arbetskamrater och församlingsborna. Här finns fantastiska människor och vackra kyrkor, och jag har trivts väldigt bra ända sen jag kom hit i slutet av 70-talet. Men visst har det väl känts ibland att jag kanske borde prova på att göra något annat. Att jag blev kontraktsprost 1990, och fick lite nya, vidare arbetsuppgifter gjorde sitt till att jag stannat.
Håkan Jarl tror rentav att han gör personalen en tjänst genom att bryta upp.
– Det kan vara skönt för dem att få jobba med en annan kyrkoherde än mig. Själv har jag ju hunnit byta jobbarkompisar flera gånger under alla år, men de har alla fått dras med mig. Nu kommer det kanske någon som tänker lite annorlunda och som kan rycka loss saker jag aldrig fick ändan ur vagnen nog för att göra.
– Men jag bär med mig allt fint härifrån i mitt hjärta, och kommer att vara här en hel del även fortsättningsvis. Sonen får barn i augusti och familjen bor här i Eskilstuna.
Håkans hjärta har haft det lite jobbigt i några år. Sedan han fyllde 60 har det hänt mycket. Det allra tyngsta inträffade för fyra år sedan när äldsta dottern Hanna dog av en hjärntumör.
– Hanna var en sån fantastisk person, att mista henne var det absolut värsta som hänt mig. Hon blev 36 år och lämnade kvar en liten dotter och en man. De finns i Stockholm, och det ska bli skönt att ha dem närmare.
Efter Hannas bortgång, och skilsmässan från förra hustrun Anna, drabbades Håkan Jarl av hjärtproblem.
– Jag har hjärtflimmer och äter waran, vilket tyvärr gör tillvaron enklast om jag håller mig hemmavid. Det krävs planering om jag ska ut och resa. Det har varit, och är, en lite tuff omställning till en lugnare tillvaro. Träningen har det blivit sämre med förstås, det är svårt att springa med flimmer.
Just nu är Håkan Jarl mitt uppe i en sex veckor lång och behövlig semester. Att fira födelsedagen på något större vis ingår inte i semesterplanerna.
– Barnen dyker upp på en annan veckodag och det blir bara en lugn tillvaro med dem. Att fira känns inte viktigt.
Han tänker efter några sekunder.
– På ett sätt är det lite lustigt att bli så himla gammal. Jag har ju alltid känt mig ung i sammanhanget, varit en av de unga prästerna. Men det är kanske bra, att man tänker så. Och det känns spännande att i den här åldern bryta upp och ha mycket nytt och spännande att se fram emot.