Bara i Eskilstuna väntar drygt 40 våldtäktsanmälningar på utredning.
‒Det är ingenting att mörka med. Vi är mindre antal folk, har större brottsärendehantering och har begränsat med resurser och får inte ersätta folk. Så har det varit sedan nya organisationen startade, säger Lars Franzell chef på grova brottsgruppen i Eskilstuna.
Franzell får medhåll av chefen, Thomas Karlsson, som är chef för utredningssektionen i polisområde Sörmland, där både Eskilstuna/Strängnäs och Nyköping/Katrineholm ingår.
‒Det fluktuerar ganska mycket. Det började i somras. Men jag var mer bekymrad i augusti, säger han.
Att våldtäktsanmälningar hamnar på hög har flera olika orsaker, både organisatoriska och ekonomiska, menar Lars Franzell. Och det handlar också om lagen, rättssäkerheten och nödvändigheten att prioritera.
‒Frihetsberövade prioriteras allra först. Det måste vi göra. Därefter kommer barnärenden och sedan övriga ärenden, säger Lars Franzell.
Men han säger också att den grova brottsgruppen har färre utredare nu än för fyra, fem år sedan.
Ekonomin är också en tung bidragande orsak. Dels att man inte får ta in ersättare när det fattas folk, dels konkurrensen med andra arbetsgivare.
‒Poliser kan hoppa av till kommuner eller andra statliga myndigheter som betalar betydligt högre lön. Och intaget till polishögskolan ska vi inte prata om. Där har det blivit så tillrört och byråkratiskt att man står med 150 tomma platser, säger Lars Franzell.
Han säger också att de flesta brottsutredningar i dag tar betydligt längre tid.
‒Det är ett mycket mer komplicerat regelverk i dag. Det är helt klart att inga oskyldiga ska dömas, men i dag ska det vara mer rättssäkert för den misstänkte än vad det är för brottsoffret, menar Franzell som ibland blir oerhört trött på den byråkratiska koloss som polismyndigheten har utvecklats till.
Hans chef Thomas Karlsson håller alltså med honom i mångt och mycket. Att utredningar om så allvarliga brott som våldtäkter hamnar på hög är givetvis inte bra. Men: det har varit värre och skiftar ständigt. De allra flesta våldtäktsanmälningar har också fått handläggare nu, säger han. Men det innebär inte automatiskt att den handläggaren har hunnit komma särskilt långt i utredningen.
‒Men då finns det i alla fall en mottagare av frågor, säger han.
Thomas Karlsson säger att det finns ett par åtgärder han tänker vidta i hopp om att utredningsarbetet ska gå lättare och därmed anmälningshögarna ska sjunka.
Det ena är att äska mer pengar så att ytterligare någon utredare kan anställas.
Det andra är att försöka få "bort" vissa utredningar från de grova brottsutredarna och lägga dem på andra utredande grupper. Det kan handla om brott som utpressning och vissa barn- och ungdomsärenden till exempel.
Vad har du för råd till den målsägande som har gjort en anmälan om våldtäkt och nu får klart för sig att polisen inte hunnit utreda fallet?
‒Om målsägaren får in nya uppgifter än de som lämnades i den första anmälan, ta kontakt med oss. Då kan vår prioritering förändras vilket betyder att utredningen kanske kan gå fortare säger han.
‒Det finns exempel på att målsägaren har sett gärningsmannen på stan, men inte hört av sig. När vi fått höra det först sex månader senare var det svårt att göra något.