Pär-Magnus Sjöström arbetar som SYV (studie- och yrkesvägledare) på Stålforsskolan i Eskilstuna. Till sin hjälp har han Tarash Aziz, studiehandledare och vägledare. Tillsammans försöker de lotsa skolans alla elever i rätt riktning inför gymnasievalet som ska göras senast 14 februari i år.
– Vi börjar redan i årskurs sju, då presenterar vi oss för eleverna i deras klassrum. Där diskuterar vi deras framtid och förklarar vad som väntar dem i årskurs nio när de ska göra ett gymnasieval. Detta förstärks sedan när eleverna går i åttan, då besöker vi klasserna flera gånger och har även föräldramöten. Under elevernas praotid i åttan försöker vi få dem att koppla ihop den med framtiden. Vi fortsätter med enskilda samtal med de elever som vill och behöver det i åttan. Det stora arbetet kommer givetvis under hösten när eleverna går i nian, säger Pär-Magnus Sjöström.
Skolans elever får möjlighet att besöka alla gymnasieskolor i Eskilstuna och även ha så kallade prova-på-dagar då de är med i en gymnasieklass under en hel dag. Detta för att själva få en inblick i hur saker och ting går till på gymnasiet.
– Det är roligt att följa elevernas utveckling mot gymnasievalet men arbetet under resans gång kan ibland vara krävande och utmanande – för såväl eleverna som för oss, menar Pär-Magnus.
– Det känns givande att kunna hjälpa en orolig elev att bli lugn och motiverad i sitt arbete kring gymnasievalet, säger Tarash Aziz och ser nöjd ut.
Flera gymnasieskolor kommer till Stålforsskolan för att informera om just deras skola.
– Jag undrar hur eleverna förhåller sig till den information de får från skolan när de är här och informerar? Det bästa tycker jag är om eleverna får bilda sig en egen uppfattning genom kompletterande studiebesök och prova på dagar på gymnasieskolor säger Pär-Magnus och tittar på Tarash.
– Jag började arbeta på Stålforsskolan 2008 som lärare, speciellt riktat mot nyanlända elever. Sedan två år tillbaka är min roll på skolan en kombination av studiehandledning och vägledning. Stålforsskolan har väldigt många nyanlända elever och jag kan se mig själv i deras situation. Jag kom själv till Sverige som femtonåring och har gått hela vägen genom systemet, ända upp till högskolan. Jag kan sätta mig in i deras situation och se tillbaka på vad flera elever har varit med om i sitt liv. Det är en oerhört stor fördel tror jag, säger Tarash och fortsätter:
– De här eleverna står inför stora förändringar och har många hinder framför sig ute i samhället i framtiden. Det här valet är ett av deras största steg i livet, genom att välja rätt utbildning. De flesta eleverna är oroliga.
Det här är mycket för en 15-åring att bestämma
Pär-Magnus Sjöström, studie- och yrkesvägledare
Pär-Magnus bryter in i konversationen och poängterar två viktiga saker inför gymnasievalet.
– De behöver vara medvetna om sina starka respektive mindre starka sidor. Det är en viktig nyckel till framtiden.
Men valet som ska göras nu är inte ett val för all evighet.
– Det här är mycket för en 15-åring att bestämma. Det är ett oerhört stort val men jag vill bestämt hävda att det absolut i n t e är ett livsavgörande val. Livet kommer ändra sig och eleverna kommer göra nya saker genom hela livet. Det är något som vi pratar väldigt mycket om, förklarar Pär-Magnus och tillägger:
– Vikten att lyckas på gymnasiet är stor. Om eleven känner att den gjort ett felaktigt gymnasieval under första året på gymnasiet så tycker jag man ska byta program till något som passar bättre. Men självfallet är målet för vårt arbete att detta ska undvikas och att eleverna direkt hittar rätt i sina val.
Gymnasievalet handlar bland annat om att välja ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program.
– Vad elever som väljer ett yrkesprogram ska ha vetskap om är att de kan läsa kurser under gymnasietiden som ger dem en grundläggande behörighet till högskolestudier, konstaterar Pär-Magnus och fortsätter:
– Vi är ett verktyg för eleverna här på skolan. Vi behöver bara öppna verktygslådan och försöka hjälpa dem.
Under grundskolan är det många elever som inte uppnår de högsta betygen i kärnämnena, kanske inte ens i närheten av dem. Valet av gymnasieprogram kan då vara extra viktigt.
– Om eleven hamnar i en sådan position finns möjligheten för dem att välja ett yrkesprogram och sedan lägga till extra kurser om de känner att de klarar av det. Ett högskoleförberedande program skiljer sig innehållsmässigt mot yrkesprogrammen. Det kan vara en fördel att få bra betyg på ett yrkesprogram än att inte klara av gymnasiet på bästa möjliga sätt för att man valt ett alldeles för tufft högskoleförberedande program, säger Tarash och fortsätter:
– Fördelen med ett yrkesprogram är också att du ökar möjligheterna till ett arbete direkt efter gymnasiet. Sen kan du samtidigt som du arbetar komplettera med studier du inte orkade med under gymnasietiden.
Är det många elever som är oroliga inför valet till gymnasiet?
– En hel del, även om det inte är jättemånga. Det gäller att skapa en trygghet för dem. Vi behöver tillsammans prata och finna vad de har för intressen i livet, därefter låta eleverna välja ett program som passar just dem, förklarar Tarash.
På Stålforskolan finns det som tidigare nämnts många elever som är nyanlända i Sverige. Detta kan påverka valet av gymnasieutbildning.
– Många yrken har en väldigt låg status i deras hemländer. Jag kan då informera om att flera av dessa yrken faktiskt är väldigt bra här i Sverige och är värda att utbilda sig till. Att på detta sätt arbeta med interkulturell vägledning är mycket viktigt, säger Tarash.
– Vi har de senaste åren fått nya elevgrupper att arbete mot här på skolan. Vårt förhållningssätt att arbeta på har förändrats stort och jag är oerhört tacksam att jag har Tarash till hjälp med detta arbete, säger Pär-Magnus.
Hur ska eleverna tänka när de väljer program?
– Först och främst vill jag säga att eleverna behöver utgå ifrån sig själva. Exempelvis är kompisval inte alltid så smart. Eleverna måste själva känna vad de är intresserade av att studera för att det ska bli så bra som möjligt. Föräldrar och vänners råd och stöd har betydelse men i slutändan handlar det om vad eleven själv känner, vill och önskar, avslutar Pär-Magnus.