Som Eskilstuna-Kuriren rapporterade under gårdagen kommer flera tjänster på skolor i Eskilstuna att dras in framöver. Exakt hur många eller vilka tjänster det rör sig om är ännu inte klart enligt kommunen, men enligt Lärarnas riksförbund rör det sig om cirka 70 tjänster. Framförallt är det visstidsanställningar och så kallad kringpersonal, till exempel specialpedagoger och assistenter som berörs. För de tillsvidareanställda som kan komma att påverkas hoppas kommunen kunna erbjuda andra jobb inom barn- och utbildningsförvaltningen.
– Jag vill känna att mitt barn ska vara trygg i skolan med många vuxna som ska finns där. Skolan är den plats barnen ska tillbringa mest tid i förutom i hemmet, förstår inte hur politikerna tänker, säger en mamma Eskilstuna-Kuriren talat med.
Att kommunens skolor måste minska personalen väcker frågor hos många Eskilstunabor eftersom den styrande politiska majoriteten nyligen redovisade ett överskott på 305 miljoner kronor i den kommunala budgeten. Men det mesta av dessa pengar är redan öronmärkta för annat.
– Halva överskottet är engångspengar från staten som bara kommer under ett år. Det är inget kommunen önskar, utan vi vill ha långsiktiga och löpande pengar som vi kan använda år efter år. Bokslutet består till stor del av pengar som är riktade till exempelvis bostadsbyggande. Därför skapar de ett högt överskott ett år, men kan inte användas till att anställa personal för kommande år. Pengarna används därför istället till att slippa låna till de nya skolor och äldreboenden som byggs, säger Jimmy Jansson (S), kommunstyrelsens ordförande i Eskilstuna.
Skolorna i Eskilstuna har inga formella sparkrav, däremot har barn- och utbildningsnämnden, liksom övriga nämnder, ett överskottsmål.
– Skolan borde inte ha detta effektiviseringskrav liggande över sig. Skolan är på väg att köras i botten och då är det svårt att ta sig upp igen. Vi har råd med en bättre skola, det är bedrövligt det som pågår, säger oppositionspolitikern Maria Chergui (V).
Enligt barn- och utbildningsnämndens ordförande Jari Puustinen (M) har det emellertid aldrig satsats så mycket på Eskilstunas skolor som nu.
– Budgeten har höjts från 1,7 till 2 miljarder kronor och vi har investerat stora belopp i nya skolor, säger han.
Jari Puustinen är dock väl medveten om att vissa skolor har det tufft ekonomisk men ser ingenting konstigt med att de måste ställa om efter rådande läge. Men även skolor som har gått med plus drabbas av personalneddragningar.
– Så blir det varje år. Några skolor har underskott i budgeten, några är i balans och några har överskott. De med överskott får hjälpa till att täcka upp för dem som har underskott. Vi har ändå skjutit till 6,5 miljoner extra för att lindra omställningen, säger han.
Att reda ut hur pengarna till Eskilstunas skolor fördelas är inte helt lätt. Förutom skolpengen, som delas ut per elev och följer med eleven om den byter skola, betalas ett så kallat strukturtillägg ut till kommunens grund- och förskolor. Det är en summa som baseras på vilken utbildningsnivå elevernas föräldrar har och hur stor andel av eleverna som bott i Sverige mindre än fyra år. När antalet nyanlända elever blir färre förändras också detta ekonomiska tillskott.
– Till exempel har Lagersbergsskolan tappat utifrån den modellen medan Stålforsskolan fått mer pengar. Det finns även statliga pengar och andra tillägg som delas ut, det är ett väldigt komplext system, säger Jari Puustinen.
Bland de skolor som nämns i neddragningssammanhang finns bland andra Årbyskolan och Slottsskolan. Under tisdagseftermiddagen var Jari Puustinen inbjuden till Gökstensskolan där det kommit rapporter om att 26 tjänster kan försvinna. Det är dock ingen siffra Jari Puustinen fått bekräftad av förvaltningen.
– Jag åker dit för att lyssna på vad personalen har att säga, säger han.
Enligt Jari Puustinen har han inte fått några indikationer på att neddragningarna även ska drabba förskolan.
På gymnasiet har personal redan slutat till följd av att antalet nyanlända och ensamkommande flyktingbarn minskat.
– Det är ett dilemma med de stora svängningarna i skolan. Några skolor har tappat många elever och då behövs inte heller personalen, säger Jari Puustinen.