Unga har aldrig tagit del av så mycket nyheter som i dag, vilket naturligtvis är fantastiskt. Finns det några baksidor med det?

– Absolut. När folk inte riktigt vet vad de ska lita på, för att allt ser ut som likvärdiga nyhetskällor. Många måste lära sig att värdera information. Man vill tro på det man ser på nätet, man vill tro på andra människor. Det är inte lätt att komma på att den här människan kan försöka lura mig, ­eller själv kan vara lurad. Den hemskaste konsekvensen är när oskyldiga hängs ut. Sedan blir det ju en samhällelig konsekvens när vi pratar om felaktigheter och händelser som inte hänt.

Vilka knep använder de som står bakom sajter med falska nyheter, för att få oss att tro på dem?

– De använder ett format som kommer från vanliga medier, eftersom det finns en styrka i det. De gör innehåll som ser ut som nyhetsartiklar med rubriker och bilder, och uttrycker sig så som journalister gör. De ser ut som sajter man kan tänka sig att det kan finnas en redaktion bakom, men innehållet är ihopklippt. Någon skruvar rubriker och förvränger påståenden. Missförstånd och myter om hälsa dyker ofta upp på sådana sidor, exempelvis skrämselbudskap om vad som orsakar sjukdomar.

Vilka är de största sådana ­sajterna att se upp med?

– Alla artiklar i bilagan #viställerupp hittar du här.