Det handlar om att säkerställa likabehandling av medborgarna, om rättssäkerhet, meddelar kommunens ansvariga varje gång det inträffar. Förklaringen är oftast nonsens. Konsekvens i bedömningen är inte samma sak som att lägga sig på lagens minimikrav.
Desto mer upprörande är det att läsa Socialstyrelsens tillsynsrapport som bland annat går igenom tillämpningen av lagen om stöd och service, LSS. Kritiken mot kommuner är hård där en av punkterna är just bristen på rättssäkerhet vid behandlingen av ansökan. Felen är så vanligt förekommande att man kan tala om ett generellt problem.
Handläggningen är passiv och förhalas på olika sätt, konstaterar Socialstyrelsen. För att kunna verkställa beslut inom den tid lagen anger använder kommuner gärna ohederliga metoder. En är att uppmana den som vill ha bostad med särskild service att lämna in en intresseanmälan och vänta med själva ansökan till dess att kommunen meddelar att det finns ledig plats. En annan metod är att efter avslutad utredning vänta med att fatta beslut. Det kan ta flera månader.
Och det finns mer. Upp till tolv personer kan bo i en gruppbostad. Socialstyrelsens rekommendation är tre till fem. Utbudet av stimulans och fritidsverksamhet i dessa boenden är ofta torftigt. Affärsbesök, promenader och liknande måste planeras i förväg, eftersom kommunerna gärna skär ner på ledsagarservice till funktionshindrade som bor i gruppbostäder. Det är också vanligt att kök och andra gemensamma utrymmen låses när personalen inte kan vara där, vilket betyder att de boende isoleras i sina rum.
Så vad krävs för att ändra på allt detta? Höj kompetensen hos dem som arbetar i LSS-verksamheter, uppmanar Håkan Ceder från Socialstyrelsen i intervju i Ekot. Det tar tid att ändra attityder, säger Göran Stiernstedt på Sveriges Kommuner och Landsting.
Det är svårt att invända mot dem men det finns en mer grundläggande förklaring. Funktionshindrade med stora hjälpbehov är en grupp som varken syns och hörs i debatten. De saknar starka intresseorganisationer och förekommer så gott som aldrig i exempelvis partiledartal eller centrala politiska dokument. Alla vill de funktionshindrade väl men få bryr sig på riktigt.