Julgranen är fortfarande pyntad och ljusen tindrar. Mona Lundgren möter med rullatorn upp i foajén till äldreboendet där hon sedan ett halvår bor. Hon kände sig otrygg i lägenheten, hjälpen var långt borta när stressen slog till över att inte få luft. På äldreboendet är hjälpen bara ett knapptryck bort.

Lungsjukdomen KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) har greppet om henne. Det finns inte längre någon återvändo.

– Jag sitter och väntar på att dö, säger Mona Lundgren.

Artikelbild

Mona Lundgren.

KOL orsakas till största delen av rökning. I tobaksrök finns mängder med giftiga ämnen som kan orsaka en inflammation i luftrören och inflammationen orsakar förändringar i lungans vävnader. Lungfunktionen blir sämre och sämre och slem bildas som täpper till luftvägarna.

Döden kommer vara en befrielse, jag vill bara inte ligga här och känna paniken.

Mona Lundgren har levt ett hårt liv och är märkt av det, men det var lungsjukdomen som fick greppet om henne och som långsamt brutit ned henne.

Hon började röka när hon var fjorton och har rökt sedan dess. Tio cigaretter om dagen, och inte ens att hennes mamma, som också var rökare, dog i KOL fick henne att sluta.

– Jag har aldrig klarat av att sluta.

Först ställdes diagnosen ansträngningsastma, men när hon passerat 40 år konstaterades KOL.

Nu ser hon framför sig ett liv där hon inte klarar av att för egen maskin gå på toaletten, inte klarar av att duscha, tvingas kämpa för varje andetag.

Det rosslar i luftrören innan hon tar ny sats.

– Tänk dig själv att inte kunna andas, man får mindre och mindre luft och blir mer och mer stressad över det. Det blir som en ond cirkel.

Det kryper i hennes fötter och fingrar, som ofta är i rörelse.

Mona Lundgren efterlyser en debatt om dödshjälp. Dödshjälp borde vara en mänsklig rättighet, tycker hon.

– Döden kommer vara en befrielse, jag vill bara inte ligga här och känna paniken.

Mona Lundgren har två söner och tre barnbarn. Sönerna har konstaterat att mammas liv "stadigt gått utför i flera års tid", men har inte hört henne nämna dödshjälp förrän nu.

Visst, säger hon, kan det framstå som egoistiskt att själv bestämma när livet ska ta slut utan hänsyn till anhöriga. Men ställt mot ett plågsamt lidande är dödshjälp ett ljus i mörkret, menar hon.

– Det kan inte vara rättvist att andra än den sjuka själv ska ta det beslutet.

Och dödshjälp ska inte vara förbehållet de som har pengar, menar hon. Dödshjälp erbjuds på kliniker i bland annat Europa, men för det krävs en ansenlig summa pengar.

Monica Lundgren kippar efter luft.

– Dödshjälp kan fungera som donationskort, man fyller i det när man är vid sina sinnens fulla bruk. Det måste vara upp till var och en att få bestämma.