Trafikverket i samarbete med Polismyndigheten beslutar om vart en kamera sätts upp och kamerornas effekt på farten är vida fastställt.
Ungefär en av 20 förare kör för fort på vägsträckor med kamera, på vägar utan struntar hälften i hastighetsbegränsningen.
Enligt Trafikverket sparas många liv bara genom en marginell fartreducering. Om medelhastigheten på all vägtrafik hade minskat med en kilometer i timmen innebär det 25 färre omkomna varje år.
Men för de boende i Skebokvarn är chansen att få upp en kamera väldigt liten.
Eva Lundberg är nationell samordnare för hastighetskamerasystemet vid Trafikverket.
– Det finns ett antal kriterier som sträckan måste uppfylla och vi sätter upp kameror förebyggande på sträckor med hög olycksrisk där det går fort. Fort för vår del är mer än fem kilometer över medelhastigheten.
På 40- och 60-sträcka som i Skebokvarn och på andra vägar med mindre trafikflöde minskar olycksrisken avsevärt jämfört med exempelvis en 90-sträcka.
– Kamerorna sätts upp för att rädda liv där de högre hastigheterna riskerar leda till omkomna. På mindre vägar är krockvåldet mindre så chansen att en 40-sträcka får en kamera är liten, säger Eva Lundberg.
Men det finns andra sätt att sänka hastigheten, Eva Lundberg uppmanar de boende att framföra sina åsikter om vägen till Trafikverkets regionkontor.
– Man kan vända sig dit och påtala sitt trafiksäkerhetsproblem. Varje år sammanställer de underlag för vägsträckor som uppfyller kriterier även för åtgärder som inte gäller fartkameror. Det kan handla om till exempel vägchikaner.
De provisoriska vägkamerorna som ibland ses längs vägarna sköts av polisen utan inblandning av Trafikverket.
Just nu pågår en utredning som kan leda till en framtid med kameror som räknar ut hastigheten mellan två kameror. Har föraren kört för fort där emellan åker den dit även om rätt hastighet hålls just när kameran passeras.