35 nya miljoner ska kapa landstingets köer

Sörmland har länge haft en föga hedrande jumboplats bland landstingen när det gäller väntetider i vården. Men nu har det vänt, hävdar landstingsstyrelsens ordförande Åsa Kullgren (S).

– Vår engångssatsning för att öka tillgängligheten och korta vårdköerna har haft effekt, både när det gäller köerna till nybesök och till behandling.

Det handlar om 90 miljoner kronor som avsatts utöver budget, speciellt för åtgärder som ska korta köerna. De första 50 miljonerna har gett resultat, säger Åsa Kullgren.

– Den historiska sörmländska ryggsäcken håller på att bli lättare.

Bäst har det gått när det gäller att korta väntetiderna till nybesök. I december 2012 var det bara 62 procent av patienterna som fick tid för nybesök inom den stadgade tiden på 60 dagar. Ett år senare hade antalet stigit till 80 procent. Åtta av tio kommer alltså till läkare inom två månader.

Sämre är det med kön till behandling, även om man även här pekar på förbättringar, från 53 procent 2012 till 63 ett år senare. Det var visserligen inte tillräckligt för att Sörmland skulle få del av regeringens kömiljard, men inte långt ifrån.

– I mars hade det bara behövts 78 behandlingar till för att nå kömiljarden, säger sjukvårdslandstingsrådet Thomas af Bjur.

Nu är det dags för nästa steg. 35 miljoner kronor riktas speciellt för att korta köerna till behandling.

– Vi förstärker den egna operationsverksamheten och vi ser över möjligheterna till operationer utanför landstinget.

Det senare förutsätter att patienterna är beredda att resa för att slippa vänta.

– Och det är det många som är, säger Thomas af Bjur.

En del av extrasatsningen används till att förstärka valfrihetskansliet, som har till uppgift att lotsa patienter till vård på andra inrättningar och slippa köerna i Sörmland. En satsning som redan har gett resultat i form av fler samtal till kansliet och fler träffar på hemsidan.

Som en extra morot fortsätter landstinget också året ut att betala resorna för patienter som söker sig till andra landsting, något man egentligen bara har skyldighet att göra närman inte klarar att leva upp till vårdgarantin.

– Vi tycker det är rimligt att vi betalar, säger Thomas af Bjur.