79 personer smittades i Sörmland förra året av den multiresistenta bakterien MRSA. Det är en ökning med 20 fall jämfört med 2015. Totalt i landet smittades 4436 personer, visar statistik från Folkhälsomyndigheten som nyhetsbyrån Siren tagit fram.
– I Sörmland har MRSA ökat sedan anmälningspliktens införande år 2000. Det är en ökning på låg nivå, men att det ökar här och på andra ställen är illavarslande för hur användbara antibiotika kommer att vara i framtiden, säger Mikael Stenhem, tillförordnad smittskyddsläkare i Sörmland.
Stora ansträngningar har gjorts under flera år för att minska förskrivningen av antibiotika. Trots detta ökar alltså antibiotikaresistensen vilket på sikt kan utgöra ett allvarligt hot mot folkhälsan. Mikael Stenhem beskriver läget som bekymmersamt.
– Det man ytterst är rädd för är att antibiotika blir verkningslöst. Skulle det bli så att man har få eller rent av inga preparat att behandla bakteriella infektioner med, ja då är det en fara för hälsan. Då har man ingen riktad behandling längre att ge och då kan ju folk till och med dö av en allvarlig infektion, säger han.
Han understryker att vi inte är framme vid den situationen när det gäller MRSA-bakterien.
– Till de flesta stammar av MRSA finns flera preparat som vi kan använda, så det är inte så att vi helt saknar behandling för MRSA ännu.
Värre, och kanske mer oroande, är det med förekomsten av bakterien ESBL-carba, med två anmälda fall i Sörmland under 2016.
– Det är ännu ett litet antal fall. Men den bakterien är mer höggradigt resistent och med vissa stammar är man nära gränsen för vad som är möjligt att behandla.
En viktig del i arbetet för att få bukt med ökande antibiotikaresistens handlar om smittspårning.
– Vi har intensifierat det arbetet de senaste två åren. Av de 79 MRSA-fallen i länet har en övervägande del smittats ute i samhället, medan tio av fallen smittats inom sjukvård- och omsorgssektorn, antingen i Sverige eller utomlands.
– Det är en väldigt liten andel som är relaterade till vården. Vad vi gör för att ytterligare minska riskerna för spridning är att arbeta med råd och riktlinjer till personalen vad gäller hygienfrågor, säger Mikael Stenhem.
Tror du att det går det att hejda utvecklingen?
– Det verkar svårt att vända trenden. Det man kan göra är att bromsa och hålla igen. Och Sverige har jämförelsevis ett rätt gynnsamt läge.
Vad kan den enskilda människan/patienten göra?
– Man bör inte vara alltför angelägen om att få antibiotika utskrivet till sig. Man vill självklart ha antibiotika när man verkligen behöver det och det är motiverat. Men det är mindre bra att ta det bara för säkerhets skull, om det är tveksamt ifall det över huvud taget behövs. Då kan det vara bättre att avvakta och vaka på hur symtomen utvecklas.