Jan Petersson är projektledare för IT, infrastruktur och digital agenda på Länsstyrelsen i Södermanland. Han kan konstatera att intresset för ekonomiskt stöd för bredbandsutbyggnad på landsbygden än så länge är svalt i Sörmland. Anledningen till det tror han är enkel att spåra.
– Jag tror att det dels är för att man vill veta mer. Man vet att stödet inte är färdigt än, att EU inte har fattat beslut. Sedan tror jag att det även beror på att många inte vet om att bidraget finns, säger Jan Petersson.
Ett par ansökningar har inkommit. Om det skulle bli propen ur skulle Länsstyrelsen kunna tvingas till att säga nej till ansökningar.
De sökande kan max få 60 procent av den beräknade kostnaden för bredbandssatsningen i bidrag. Den resterande biten måste de sökande stå för själva. Jan Petersson räknar med att många bylagsprojekt kommer ligga på under en miljon kronor i bidrag, men medger att det kan finnas betydligt större projekt där en större del av den 110 miljoner stora Sörmländska potten kan gå åt.
– Ska vi säga ja till alla ansökningar måste vi ha mer än 110 miljoner kronor. Vi får använda pengarna till de områden där de gör mest nytta och kan komma till bäst användning. Vissa personer kan bli utan, säger Jan Petersson.
Den största fördelen med poängsystemet anser Jan Petersson vara att den renodlade landsbygden gynnas. Men han anser även att systemet delvis är motsägelsefullt då man får höga poäng för glesbygd men även för ett stort antal möjliga anslutningar.
– Det är bra att den rena landsbygden gynnas och det finns redskap för att göra det med de här kriterierna. Men vi får inte trassla in oss för mycket i bedömningar, det här systemet har både för och nackdelar, säger jan Petersson.