Magnus Leivik är moderat oppositionsledare i landstinget. Han har tagit del av historien om Barbro Hollstén, som i mycket dåligt skick avvisades från Mälarsjukhusets akutmottagning med orden "det finns ingen plats" och dog hemma. Och han har räknat på hur trångboddheten ökat under några år.
– I juli 2008 hade Mälarsjukhuset 417 vårdplatser. Sex år senare finns 57 procent av dem, 238, kvar. 2011 när majoriteten drev igenom stängningen av 57 sjukhusplatser i länet, gjorde man det för att spara pengar. Sex miljoner kronor blev besparingen. En spottstyver. Det är dags att utkräva ansvar för detta allvarliga misstag.
Magnus Leivik hävdar att de utvärderingar som gjorts varit partiska och har inte på ett rättvist sätt visat på hur försämringarna åderlåtit verksamheten.
– 2011 hade vi ingen sjuksköterskebrist, men sedan dess har en negativ spiral av ökad arbetsbelastning, minskande antal vårdplatser och rekryteringsproblem skapat en ohållbar situation. I dag stängs vårdplatser inte av besparingsskäl utan för att vi har för få anställda. Och därmed hotas patientsäkerheten. Vi är ingen attraktiv arbetsgivare, folk vill inte jobba i landstinget.
Moderata landstingspolitiker har ägnat tid ute i verksamheten, besökt samtliga avdelningar på Mälarsjukhuset och övriga sjukhus i länet, och pratat arbetssituation med personalen.
– Till och med städpersonal säger att de drabbats negativt av bristen på vårdplatser. Och den allmänna uppfattningen är att ledningen inte lyssnar, inte ser och inte är närvarande.
Att Folkpartiet nu säger att de ångrar sig och vill öppna 100 vårdplatser igen, och budgeterar 170 miljoner till detta, imponeras inte Leivik av.
– Vi går också till val på att öppna vårdplatser igen. Hur många kan man bestämma när man analyserat varenda enhet. Och vår största budgetsatsning vill vi göra på personalen. Vi måste skapa attraktiva villkor igen.