När någon gripits, anhållits och häktats kopplas frivården snabbt in.
– Vi har i princip tre dagar på oss att besöka dem i häktet. När det gäller ungdomar har vi 48 timmar, säger Jan Ådin, som arbetar uppsökande vid Frivården i Nyköping, där också häktet ligger.
Frivårdens uppsökare träffar alla som häktats och samtalar med dem. Många som häktats befinner sig i kris. Många har aldrig varit där tidigare och många frågor uppstår: ekonomi, hyra, barn? En stor del har missbruksproblem – häktena kallas ibland för landets största avgiftningskliniker – andra har språksvårigheter och många saknar svenskt personnummer, eftersom också internationellt efterlysta och personer som ska utvisas kan vara i häktet.
– Det vi kan göra är att berätta vad som troligen kommer att ske, besvara frågor. Det finns psykiatriker och sjukvårdspersonal i häktet, man kan få vaccinationer, till exempel mot hepatit, säger Anne Johansson, som arbetar med personutredningar.
Varje häktad person ska utredas av frivården.
– Tingsrätten vill veta mer och begär yttrande från oss, säger Anne Johansson.
Anne Johansson kontaktar socialtjänsten, försäkringskassan och kronofogden, för att skapa en bild av hur den häktades situation ser ut.
– När jag träffar klienten vet jag lite och kan börja utreda djupare. Oavsett klientens inställning föreslår jag lämpliga påföljder till tingsrätten.
Frivården beskriver klientens behov som en vägledning inför eventuellt fällande dom och tar ställning till övervakningsbehovet. Bland frivårdspåföljderna finns exempelvis samhällstjänst, där den dömde ska arbeta gratis för ideella organisationer, eller kontraktsvård, vilket betyder vård och behandling på institution som alternativ till fängelse.