Grundaren av "Stå upp för Sverige" åtalas – sörmlänning riskerar fängelse

Facebooksidan startades 2017 och bakom den står Eskilstunaborna Patrik Markström, 52, och Angelica Wimark, 45, vilket tidningen tidigare rapporterat om.

När gruppen grundades fick den namnet ”Stå upp för Peter Springare”, som stöd för polisen Peter Springare efter att denne hade skrivit ett inlägg där han hävdade att invandrare låg bakom merparten av alla brott i Sverige.

Antalet medlemmar exploderade och gruppen svämmade snabbt över av rasism, hat och hot. Sidan har i dag drygt 167 000 medlemmar.

Patrik Markström har sedan dess lämnat över ansvaret för gruppen till Angelica Wimark och några personer till. Men han står kvar som administratör.

För knappt två år sedan anmälde Näthatsgranskaren, Markström för brott mot lagen om elektroniska anslagstavlor, den så kallade ”BBS- lagen".

Enligt lagen är det inte bara personer som skriver exempelvis hotfulla kommentarer som kan dömas för brott, utan även den eller de personer som ligger bakom den digitala anslagstavlan där kommentaren skrevs – i detta fall Facebook-sidan "Stå upp för Sverige".

BBS-lagen säger tydligt att de ansvariga är skyldiga att ta bort kommentarer som kan vara olagliga, i rimlig tid.

Det handlar om innehåll som uppenbart anses som brott, bland annat olaga hot, hets mot folkgrupp, olaga integritetsintrång, uppvigling, barnpornografibrott, olaga våldsskildring, upphovsrättsbrott samt rekrytering/uppmaning till terrorverksamhet.

BBS-lagen kom till för 20 år sedan, men det finns inte en enda (!) fällande dom i Sverige.

– Lagstiftningen är otroligt begränsad. Först måste man slå fast, vad är en elektronisk anslagstavla? Sen måste man slå fast att innehållet uppenbart är hets mot folkgrupp exempelvis. Det är just ordet ”uppenbart” som gör det väldigt svårt att tillämpa, säger kammaråklagare Maria Estberg.

Administratörerna för Stå upp för Sverige skriver själva på sidan att "vårt huvudfokus är att avslöja politikers flathet mot den allt mer misslyckade integrationen. Vi vill få tillbaka ett tryggt Sverige. Vi tillåter ingen rasism. Vi använder oss inte av personangrepp, hatkommentarer eller respektlösa kommentarer".

De ansvariga förbehåller sig även rätten att radera diskussioner gällande religion, eftersom de "oavsett sanningshalt kan användas till att stigmatisera grupper av människor på ett negativt sätt på samma vis som rasism vänder sig mot etnicitet".

Enligt åklagaren har Markström gjorts uppmärksam på flera uppenbart brottsliga kommentarer – men ändå inte tagit bort dem.

– Det är meddelanden som jag menar är uppenbart hets mot folkgrupp och Patrik Markström är i egenskap av administratör och grundare av sidan ansvarig för att kontrollera meddelanden som skrivs i gruppen och att plocka bort dem, vilket han inte har gjort. Jag menar att han begick gärningen med uppsåt eller av grov oaktsamhet, säger kammaråklagare Maria Estberg.

Totalt handlar det om åtta olika punkter i åtalet. Några exempel på meddelanden som skrevs i Facebook-gruppen är "man borde skjuta dom apskallar" och "Djur placerar man tillsammans med djur. Samla ihop alla dessa drägg i samtliga länder och avrätta dem, det är det enda språk de förstår".

Maria Estberg berättar att det fanns många fler anmälningar mot Facebook-gruppen.

– I förarbetena till lagen står att man ska ta bort olämpliga meddelanden inom en vecka. Vissa meddelanden var redan borttagna och andra kunde jag inte se var uppenbart hets mot folkgrupp, säger hon.

Straffet för detta kan bli antingen böter eller fängelse i högst sex månader. Det som händer framöver är att Eskilstuna tingsrätt ska sätta ett datum för huvudförhandling.

Sven-Erik Alhem, tidigare överåklagare och numera förbundsordförande i Brottsofferjouren Sverige, menar att ärendet är intressant eftersom lagen är så pass svårtillämpad.

– Det är ingen tvekan om att den här lagen har tillämpats väldigt lite. Det är ofta fega och ynkliga individer som skriver olämpliga och olagliga kommentarer som gömmer sig bakom sin anonymitet. Då har man lagt ett ansvar på den som tillhandahåller den elektroniska anslagstavlan, säger han.

Enligt Alhem har lagen dock haft viss effekt, även om den inte lett till någon fällande dom ännu.

– Den har dels lett till att man inte alltid tillåter kommentarsmöjligheter, så kallad moderering, på exempelvis Facebook-sidor. Man blir lätt svartlistad om man låter kommentarer eller bilder stå kvar. Då kan man anses ansluta sig till det innehåll som skrevs. Det kan leda till att man blir neddragen i sörjan, säger han.

Vad kan det få för effekt om det här målet leder till en fällande dom?

– Jag tror att det här kan få stor betydelse framöver i andra ärenden. Sen är det klart att en eventuell dom blir mindre betydelsefull i tingsrätten, men om det blir överklagat och rent av går upp till Högsta domstolen kan målet bli prejudicerande och därmed vägledande i liknande mål i framtiden, säger Sven-Erik Alhem.

Enligt åtalet förnekar Patrik Markström brott.

Tidningen har sökt försvarsadvokaten och Markström för en kommentar.