Det som kallas flyttskatt är de skatter som man betalar efter att ha sålt eller köpt ett småhus. Som säljare betalar man kapitalvinstskatt och i förekommande fall ränta på uppskjuten skatt, medan köparen betalar skatt på lagfart och pantbrev. Mellan den kommunen i länet som i genomsnitt betalar mest och den som betalar minst, skiljer drygt 250 000 kronor. Kostnaderna bestäms bland annat av hur länge säljaren ägt boendet, vilket kan vara en av förklaringarna till de stora variationerna. Enligt Villaägarna kan de höga kostnaderna påverka bostadssituationen negativt.
– Det är ett jätteproblem. Folk bor kvar i "fel bostad". Många äldre blir till exempel kvar i sina villor eftersom det skulle kosta dem mer att flytta till ett mindre boende, vilket i sin tur leder till lågproduktion, säger Daniel Liljeberg, chefekonom på Villaägarna.
Enligt rapporten där Villaägarna har presenterat en genomsnittlig latent flyttskatt hos Sörmlands kommuner, står Eskilstuna med sina 262 000 kronor för den näststörsta flyttskatten. Strängnäs siffra beräknas till 216 023 kronor och Flens till 88 381 kronor.
Richard Eklund är fastighetsmäklare på Svensk fastighetsförmedling och håller med om att de höga skatterna får vissa negativa konsekvenser. Samtidigt vill han inte måla upp detta som ett stort problem, utan menar att Sverige är vana vid de höga kostnaderna.
– Det hade underlättat flyttströmmarna om flyttskatterna hade varit lägre, folk hade haft större benägenhet att röra på sig. Omsättningen hade ökat och arbetslösa hade exempelvis haft större möjligheter att söka jobb i andra städer. Men jämfört med andra länder har Sverige alltid haft höga flyttskatter, säger han.