Inbrottsligor har nästen i Sörmland

– Vi har gjort observationer vid flera områden som tyder på att ligorna utgår eller har utgått härifrån, säger Mikael Backman polisområdeschef Sörmland.

Förra året anmäldes drygt 600 inbrott i villa, radhus och fritidshus runt om i Sörmland. Det är 100 fler är året innan och samtidigt är det en låg andel av den här typen av brott som klaras upp. Därför har polisen de senaste åren gjort en nationell kartläggning av inbrott och stölder samt vilka som kan ligga bakom dem. Resultatet visar att en stor del av stölderna kan kopplas till organiserade ligor.

– Vi ser en systematik i vad man vill komma åt, att det är flera objekt som blir bestulna på samma sak. Det handlar ofta om delar från fordon och maskiner, vilket tyder på att det handlar om en organiserad efterfrågan, säger Mikael Backman och berättar att bostadsinbrotten kan vara ett sätt för ligorna att betala för sitt uppehälle.

Enligt polisen kommer ligorna framför allt från Litauen och Polen men det finns också mindre grupperingar från Rumänien, Bulgarien, Georgien och Vitryssland. Sammanlagt rör det sig om närmare 1500 personer, uppdelade i 15 olika kriminella nätverk som rör sig i Sverige i omgångar. Väl i Sverige håller de sig främst i områden kring europavägarna eftersom det är via dem som de transporterar stöldgodset ur landet.

Storstadsregionerna drabbas hårdast, därefter kommer region Öst, där Sörmland ingår. Här har det skett mellan 60 och 100 brott i veckan det senaste halvåret som polisen misstänker som organiserad verksamhet. Hittills i år har polisen kartlagt 1091 inbrott och stölder, fullbordade samt försök, som är den typen av brott som ligorna ägnar sig åt.

Att den här typen av brott har blivit vanligare beror enligt polisen på den fria rörligheten som finns inom Schengenområdet.

– Öppnade gränser ökar möjligheterna för brottslingarna att förflytta sig, säger Mikael Backman.

Även om det är svårt att klara upp den här typen av brott så har polisens nationella spaningar haft stor betydelse för arbetet ute i regionerna.

– Den har gjort att vi har fått upp ögonen för den här typen av kriminalitet och då kan vi rikta våra resurser, säger han och berättar vidare hur de uppmärksammat och numera försöker hålla misstänkta ankarplatser i Sörmland under kontroll.

– Det är platser där ligornas har sina knytpunkter, där de bor och sover. Det handlar för oss om att hålla koll på personer som inte har sin officiella bas i Sörmland och som vi misstänker håller på med kriminell verksamhet.

Polisen samarbetar nationellt med spaningen på de här ligorna men det finns även en internationell samverkan som är av stor betydelse. Genom samkörning av register över till exempel DNA och spår så förbättras chanserna att spåra gärningsmännen.

– Det har gjort att vi kan jobba mycket mer framgångsrikt, säger Mikael Backman.