– I Sverige har vi en unik situation där vi tillsammans finansierar maten till våra barn i skolan. Vi måste ta vara på chansen att utbilda ungdomarna i vad som är ansvarsfullt ätande, säger agronomen Hans Naess, tidigare matambassadör i länet som i dag är konsult på företaget Agroax. På uppdrag av bland annat Jordbruksverket jobbar de för en hållbar samhällsutveckling.
Hans Naess har arbetat med matkonsumtion och -produktion utifrån ett hållbarhetsperspektiv i över 20 år och mycket har hänt under de åren. Han pratar till och med om en matrevolution.
Enligt Hans Naess var den förra regeringens satsning "Sverige - det nya matlandet" ett viktigt steg för det offentliga kökets utveckling. Den lanserades 2008, med målet att mat skulle få en mer central roll i människors vardag och att en utvecklad matproduktion skulle skapa nya jobbtillfällen samt en levande landsbygd. Satsningen har fått en del kritik för att ha kostat för mycket och inte genererat några nya jobb. Men Hans Naess menar att den ändå har haft en stor betydelse för synen på mat och däribland det offentliga köket.
– Tidigare fanns inte skolmaten eller maten inom äldreomsorgen på den politiska agendan men nu finns det inte en enda svensk kommun som inte har det. Förr handlade det om att effektivisera allt. Det fick inte kosta något men nu har man sett att det finns ett värde i måltidsverksamheten och det läggs mer pengar på att köpa in råvaror.
Han förklarar det som att den offentliga måltiden och de som jobbar med den har fått en högre status.
– I dag har vi tävlingar som Sveriges bästa skolkök, Whiteguide junior och Bästa sjukhusmaten som signalerar att det är viktigt att ha bra mat och personal inom det offentliga köket. Det har skett en mental förändring.
Kommunerna och landstinget i Sörmland har inte varit sena att hänga med i utvecklingen. Hans Naess har varit med och startat flera nätverk med fokus på att utveckla den sörmländska maten samt se till att fler lokala producenter tar plats. Matkluster är ett exempel, där de skapar mötesplatser för producenter och konsumenter att prata mat. Men även inom det offentliga köket har det skett en förändring i länet.
– Man satsar på bättre kvalitet och vill servera ekologiska råvaror. I Katrineholm till exempel, vädjar kostansvarig efter fler producenter som kan leverera närproducerat och ekologiskt.
Andelen ekologiska livsmedel i den offentliga sektorn har ökat de senaste åren. Det nationella målet på 25 procent ekovaror har passerats på flera håll i landet. Sörmland är det bästa länet i landet med en genomsnittlig andel ekologiska livsmedel på 38 procent. Allt enligt organisationen Ekomatcentrums undersökning.
– Många kommuner är på väg åt det hållet och det är jätteroligt. Men jag skulle såklart önska att man strävade efter att nå 100 procent, säger Hans Naess som menar att kommun och landsting kan göra mer för att påverka utvecklingen.
– Till exempel borde de inte jobba med långa upphandlingsavtal utan låta säsongen styra. De borde servera mindre kött och få in mer grönsaker. Vi vet att det blir billigare, hälsosammare och det innebär en mer hållbar konsumtion av mat. Den offentliga måltiden är ett ofantligt viktigt pedagogiskt redskap för att lära folk hur de ska äta.
Länsstyrelsen i Sörmland har formulerat en matstrategi, Stolt mat i Sörmland, som handlar om att lyfta fram mat som en viktig utvecklingskraft för länet. Däribland finns mål om att 50 procent av livsmedlen som används i den offentliga måltiden ska vara ekologiska år 2020.
Hans Naess var med och tog fram strategin när det begav sig och han ser det som något positivt att Sörmland har en strategi för mat. Men han poängterar också att det är viktigt att se över den med jämna mellanrum eftersom utvecklingen har gått framåt de senaste åren.
– Risken är att det blir för teoretiskt. Det är jättebra att länsstyrelsen säger att mat är viktigt men utmaningen är att få strategin förankrad i den breda allmänheten. Det går inte att kommunicera 20 sidor strategi utan man måste hitta något greppbart som att måltiderna blir en del av pedagogiken. Det viktigaste är att maten blir en viktig del av människors liv. Väljer vi rätt mat kan vi rädda världen, säger Hans Naess.
Nästa del:
I morgon får du möta skolungdomarna som utmanar dig att leva mer klimatsmart. De oroar sig för planetens framtid och vill därför göra skillnad.