Trots att det i en internationell jämförelse är säkert att föda barn i Sverige i dag och trots att en vaginal förlossning oftast är bättre för både barnet och mamman vill ett antal kvinnor varje år hellre föda sitt barn genom ett planerat kejsarsnitt. Oftast är det omföderskor som tidigare genomgått kejsarsnitt eller en komplicerad förlossning.
Men ett kejsarsnitt är inte bara något man ber om, och får, i alla lägen.
– En vaginal förlossning innebär minst risker för såväl mamman som barnet. På Mälarsjukhuset har vi haft höga siffror men är på väg i rätt riktning, med lägre andel kejsarsnitt, berättar överläkare Bettina Ouvrier, medicinskt ansvarig för Mälarsjukhusets förlossningsklinik.
I början av 1970-talet var andelen kejsarsnitt fem procent i Sverige. De senaste tio åren har siffran stigit för att nu ligga runt 17 procent. Länge låg Mälarsjukhuset under riksgenomsnittet, med tolv-tretton procent, för att plötsligt 2010 åka upp till närmare 20.
– Det föranleddes av att ledningen på läkarsidan förändrades.
– Det är ju så att man måste göra det man känner sig tryggast med när ett akut läge kräver snabba beslut. Ibland kanske det upplevs som enklast att ta till ett kejsarsnitt. Och självklart är det jättebra och nödvändigt, många gånger. Men man får inte fastna i slentrian.
Nu jobbar kliniken med att få ner andelen kejsarsnitt igen, och håller järnkoll på statistiken. Allt från antal snitt till bristningar och blödningar och hur barnen mår efter förlossningen kontrolleras och förs in i tabeller, som hänger synligt för både personal och patienter.
Varför är då detta viktigt, och varför vill man hålla andelen kejsarsnitt nere? Agneta Erström, barnmorska och biträdande vårdenhetschef, påminner om att ett kejsarsnitt är ett operativt ingrepp.
– Det innebär risker för barnet och än mer för mamman. Att en opererad kvinna får färre antal barn är ett faktum.
Det finns självklart både för- och nackdelar.
– Framför allt är det viktigt att väga riskerna mot varandra när det handlar om att bestämma sig för ett ingrepp som inte är medicinskt motiverat. En operation tar resurser från annan kirurgi och andra patientgrupper på sjukhuset.
Men det är lika viktigt, förklarar de, att inte antalet bristningar eller födslar med hjälp av sugklocka ökar. Det handlar inte om att få ned andelen kejsarsnitt till varje pris utan att uppnå så många okomplicerade födslar som möjligt.
Det finns humanitära orsaker till att bevilja ett planerat kejsarsnitt och den vanligaste är rädsla. Det kan handla om allt från helt oförklarlig skräck och maniskt kontrollbehov till psykisk ohälsa eller tidigare övergrepp.
– Ofta finns något slags trauma bakom kvinnornas önskan. Men dagens oändliga tillgång till information på nätet kan också skapa obefogad rädsla, kanske för bristningar i underlivet eller för smärtan. Och då kan kejsarsnitt skrämma minst lika mycket. Det finns över huvud taget inte så stort förtroende för sjukvården i dag. Vi får lägga ner mer kraft på att skapa tillit i dag än tidigare. Helt klart ökar andelen förlossningsrädda kvinnor år för år, säger Agneta Erström.
Orsakerna till kvinnans rädsla för att föda vaginalt kommer oftast fram under de samtal Kvinnokliniken erbjuder alla blivande föräldrar och som allt fler tackar ja till. Aurora är en grupp av erfarna barnmorskor och läkare som kan bemöta oro, resonera kring alla aspekterna av en förlossning och svara på frågor. Kanske leder samtalen till en överenskommelse om ett planerat kejsarsnitt.
– Men med den tydliga information vi kan lämna till föräldrarna och allt det stöd och hjälp vår personal kan erbjuda, både innan och under förlossningen, väljer ändå de flesta att föda vaginalt. Bara runt 25 procent av alla från början önskade kejsarsnitt genomförs, vilket är ett bra kvitto på att vi kan stötta kvinnorna med många saker förutom att operera dem, förklarar Bettina Ouvrier.
– Och har man lyckats föda vaginalt och haft en okomplicerad förlossning första gången minskar risken för att det behöver bli kejsarsnitt nästa gång.
Så finns det medicinska orsaker till att bevilja kejsarsnitt, som sätesbjudning, tidigare komplicerade förlossningar, flera tidigare kejsarsnitt eller vissa sjukdomar hos mamma eller barn. Eller tvillingfödsel.
Kvinnor i storstäder är generellt äldre än genomsnittet när de föder sitt första barn, visar statistiken. Att Danderyd har högst andel kejsarsnitt i landet är inte förvånande, tycker Agneta Erström.
– Där bor en hög andel välutbildade kvinnor som blir mödrar i relativt hög ålder och som av olika orsaker vill välja hur de ska föda sitt barn.
Var ska man då ligga i statistiken för att det ska vara optimalt? Det finns inga nationella riktlinjer kring det, men Ouvrier och Erström konstaterar att kan andra kliniker jobba aktivt med höga mål så kan Sörmland också. Länets två förlossningskliniker har som gemensamt mål att nå ner till tolv procent.
De jämför sig med andra sjukhus. Medan Danderyd 2013 noterade 23 procent kejsarsnitt hade Linköping endast åtta.
– Universitetssjukhuset i Linköping har jobbat stenhårt med att få ned andelen snitt, och har extrem koll på läget. Vi har varit där på studiebesök och tagit med oss delar av deras arbetssätt hem. Det handlar bland annat om personalens kvalifikationer, att erfarna barnmorskor får de mer komplicerade förlossningarna medan de unga tar de enkla. Vi har som flera andra kliniker inrättat en barnmorskekoordinator, som tar hand om alla samtal, styr upp arbetet på förlossningsavdelningen och fungerar som ett extra stöd för yngre barnmorskor och läkare.
Personalen följer också upp alla förlossningar; vad gjordes, vad gjordes inte, vad hade kunnat göras bättre.
– Allt detta ger trygghet och stöd också åt familjerna. Men vi kan fortfarande bli bättre. Det är ett teamwork och vi har roligt medan vi jobbar tillsammans med utvecklingen. Vårt övergripande mål är att förstås att ge samma säkra vård till alla kvinnor och förlösa majoriteten vaginalt, med välmående barn och mödrar utan bäckenbottenskador.
De akuta kejsarsnitten ökar också de i Sverige, visar statistik från Socialstyrelsen, som för fram faktorer som att kvinnorna som föder barn blir både äldre och tyngre, samt att övervakningssystemen blivit bättre
Procentfördelningen mellan akuta och planerade kejsarsnitt är cirka 60-40 på Mälarsjukhuset.
– Det är lika viktigt att vi fortsätter arbeta för att kliniken hanterar akuta komplikationer på bästa sätt, summerar Bettina Ouvrier.