– Ostlänken är Sveriges största infrastrukturprojekt genom tiderna, säger Anna Lövheim, näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren.
Enbart bygget av räls, broar och tunnlar kräver totalt 13 000 årsarbeten under åren 2017-2028. Dessutom kommer det att behövas arbetskraft när det ska byggas bland annat resecentra och nya stadsdelar i städerna där Ostlänken kommer att gå fram.
Östsvenska Handelskammaren betecknar Ostlänken som "århundradets tillväxtchans" och har därför tillsammans med kommunerna i Trosa, Nyköping, Norrköping och Linköping tagit initiativ till klustret East Sweden Cluster, ESC.
Klustret, som leds av Östsvenska Handelskammaren, startades formellt i september vid ett möte i Norrköping. Hittills har 60-70 företag gått med i klustret.
– Vårt mål är att det ska bli många fler. Det är också därför vi vänder oss ut till hela Östergötland och Sörmland, säger Anna Lövheim.
Klustret är ett nätverk för företag som är intresserade av uppdrag i samband med bygget. Klustret ska stärka företagens möjligheter att hävda sig i konkurrensen, bland annat genom att vässa förmågan att lämna in anbud och komma med innovativa lösningar i samarbete med andra. Klustret är öppet för alla regionens företag.
– Det är bara fantasin som sätter gränsen för vad man kan bidra med. Klustret är ett verktyg för att komma i kontakt med andra företag, säger Anna Lövheim och fortsätter:
– Trafikverket kommer att upphandla stora volymer. Då är det svårt för ett enskilt regionalt företag att ta en sådan upphandling. Det handlar mer om är att man i ett underleverantörsled kommer in och kan ha affärsmöjligheter.
Klustret är tänkt att utgöra en informations- och kunskapsnod för regionens företag och aktörer. Andra syften är att sätta budskapen för den östsvenska regionen och dess utveckling samt att hålla uppe trycket på det nationella planet för att säkerställa att bygget blir av enligt plan.
I Sörmland passerar Ostlänken bara genom Trosa och Nyköpings kommuner, men enligt Östsvenska Handelskammaren innebär den även möjligheter för länets övriga kommuner.
– Det kommer att behövas väldigt mycket folk för att bygga det här. Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv kommer det absolut att påverka Eskilstuna mycket, säger Anna Lövheim.
Det kommer bland annat att behövas grävmaskinister och anläggningsarbetare.
– Det är gräv, det är projektledning, det är projektering i uppstarten. Det handlar om arkeologiska utgrävningar, miljöprövningar och arbete med upphandlingar, säger Anna Lövheim.
I mars ordnar klustret ett möte i Trosa där medlemsföretagen kommer att få information om projektet. Den 9 april kommer att ESC att bjuda in näringslivet till ett informationsmöte i Eskilstuna. Även Trafikverket kommer att bjudas in för att berätta om projektet. I juni äger ett motsvarande möte rum i Katrineholm.
– Det må vara så att man har sin bas i Eskilstuna eller Strängnäs, men man ska inte glömma bort att i Trosa, Nyköping, Norrköping och Linköping kommer det att ske stora utvecklingsprojekt. Det handlar om att byggherrar skulle behöva komma in nu och fundera kring om de är intresserade av att vara med och bygga nya kvarter i en stad.
Anna Lövheim menar att bygget är intressant för många olika sorters företag.
– Om jag är Ica-handlare kanske jag ska etablera mig någonstans längs sträckningen. Massor med människor kommer att flytta in. Det kommer att behövas fler mataffärer.
Hon anser att kommuner och andra utbildningsanordnare kan bidra till att det finns personal med rätt kompetens när bygget drar igång.
– Det handlar om yrkeshögskoleutbildningar, det handlar om komvux. Vi ser också en stor möjlighet med det här projektet att jobba med sysselsättningskriterier vid upphandlingar. Kan man få till utbildningar som matchar behoven så kan människor som i dag befinner sig i arbetslöshet få in en fot på arbetsmarknaden.