Ny kartläggning: Så mår personer med finsk bakgrund

Sörmland är ett av de län där Finland är det allra vanligaste födelselandet bland utrikes födda. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) beräknades ungefär 16,2 procent av Eskilstunas befolkning ha finländskt ursprung 2016. I Oxelösund låg den siffran på 14,2 och i Strängnäs 12,9. Nu har Folkhälsomyndigheten kartlagt hälsotillståndet för personer med finländskt bakgrund via en nationell enkätundersökning, där strax under fyra tusen personer i åldrarna 18 till 84 deltog. Undersökningen visade att personer med finländsk bakgrund har lika god allmän hälsa som den genomsnittliga svenska befolkningen, och att de dessutom känner mindre ångest och oro jämfört med svenskar.

– Jag upplever vårt hälsotillstånd som bra. Vi har varit här så länge nu att det är svårt att jämföra, berättar Eila Sinko, ordförande för Finska föreningen i Oxelösund, som flyttade från Finland till Sverige 1969.

Raimo Nevala på Finska föreningen i Eskilstuna delar Eilas uppfattning om att hälsotillståndet är bra för de finska personerna i Sverige. Han tillägger också att föreningslivet har en stor betydelse för välmåendet.

– Det är ett viktigt socialt nätverk, man får känna sig behövd. När man flyttar från Finland till Sverige och skaffar familj här är det vanligt att barnen lär sig bra svenska och anpassar sig efter samhället medan föräldrarna har det svårare. Då är föreningslivet guld värt, berättar Raimo, som flyttade från Finland till Sverige tillsammans med sina föräldrar 1963.

Däremot visar kartläggningen bland annat att en högre andel bland de finländska grupperna oftare har värkrelaterade besvär, högt blodtryck, fetma och riskkonsumerar alkohol. Dessutom har de sämre levnadsvanor och livsvillkor än svenskar i allmänhet.

– Det är viktigt att undersöka vad dessa skillnader kan bero på, för att kunna föreslå riktade åtgärder som kan förbättra livsvillkoren för personer med finländskt ursprung, säger Malin Kark, utredare på Folkhälsomyndigheten, i samband med publiceringen av rapporten.

Eila Sinko menar på att den stigande åldern bland personer med finsk bakgrund kan ha ett finger med i spelet när det kommer till hälsan. Många som bor i Sverige och är födda i Finland invandrade från 1940-talet och framåt. Den gruppen har hunnit bli äldre nu, och andelen finskfödda personer i Sverige minskar stadigt enligt SCB.

– I vår förening är vi mellan 70 och 90 år gamla, då blir det en del krämpor hit och dit, säger Eila Sinko.

Sverigefinnar och finnar, två finländska grupper som har finska som modersmål, rapporteras också ha lägre utbildningsnivå. Finlandssvenskar, som har svenska som modersmål, ligger på samma nivå som Sveriges befolkning i övrigt. Både Raimo Nevala och Eila Sinko tror att språket kan vara en faktor.

– När jag kom till Sverige var det svenska språket helt nytt för mig, jag förstod inte ett ord. Jag tror utbildning var ett större problem förut men att det har blivit mycket bättre, berättar Eila Sinko.

– Språkförbistringen gör att man kanske inte klarar sig lika bra och det blir svårare att etablera sig för någon som kommer direkt från Finland. Etableringen går lättare efter några generationer, menar Raimo Nevala.

– Annars upplever jag inte att det finns några problem med att vara finsk i Sverige, fortsätter Raimo.