Enligt en kartlÀggning SVT gjort i samarbete med landets regioner jobbade Sveriges sjuksköterskor över tvÄ miljoner timmar övertid mellan januari och augusti i Är. Det Àr en ökning med nio procent jÀmfört med samma period 2019.
Den största ökningen (53 procent) av antalet övertidstimmar stĂ„r Ăstergötland för, med Sörmland pĂ„ andra plats med en drygt 36-procentig ökning. Dessa tvĂ„ regioner, bĂ„da med vĂ€ldigt mĂ„nga covidpatienter i vĂ„ras, stĂ„r ut i statistiken.
Regionens HR-direktör Kajsa Fisk konstaterar att den hÀr typen av jÀmförelser Àr svÄra att göra eftersom man kan rÀkna övertidstimmar pÄ olika sÀtt. Till skillnad frÄn SVT anvÀnder Sörmland mÄttet Ärsarbetare och siffrorna blir inte helt jÀmförbara. Men att lÀnets sjuksköterskor jobbade drygt 30 procent fler övertidstimmar under de Ätta mÄnaderna i Är jÀmfört med i fjol stÄr klart.
â Ett skĂ€l Ă€r att vi gick frĂ„n ovanligt lĂ„ga siffror 2019 till en pandemi dĂ€r vi blev hĂ„rt belastade raketsnabbt. Men vi har Ă€ndĂ„ lyckats hĂ„lla övertidsbegĂ€ran i en ordnad process.
â VĂ„r personal har gjort fantastiska insatser under detta enormt anstrĂ€ngande Ă„r. Det sĂ€tter spĂ„r och nu rĂ„der trötthet och oro, allt annat vore konstigt. Vi försöker stötta pĂ„ alla sĂ€tt vi kan, sĂ€ger Kajsa Fisk och nĂ€mner bland annat tidiga krisstöd, grupphandledningar samt ett dubblerat friskvĂ„rdsbidrag.
â Vi har gĂ„tt upp till maxbeloppet 5 000 kronor i Ă„r och nĂ€sta. Jag Ă€r stolt över att politikerna varit vĂ€ldigt tydliga med att det hĂ€r inte varit nĂ„t att diskutera utan bara behöver göras.
Hon konstaterar att tack vare det snabbt införda, vĂ€ldigt tuffa schemat â tvĂ„ dagpass, tvĂ„ kvĂ€llspass och tvĂ„ dagar ledigt pĂ„ rull â för all sjukhuspersonal som jobbade med covidpatienter, kunde alla fĂ„ Ă„terhĂ€mtning i form av fyra veckors sammanhĂ„llen semester. Och verksamheten hölls stabil.
â Vi fick vara uppfinningsrika i skarpt lĂ€ge, och blev lite ensamma i landet med dessa lösningar. Men hur jobbigt det Ă€n var förbereder vi ute i verksamheterna för att Ă„tergĂ„ till att jobba pĂ„ det sĂ€ttet om lĂ€get skulle förvĂ€rras igen.
VÄrdförbundets lÀnsordförande Lena Lindh Àr tacksam över det fina samarbetet förbundet har med regionen. Och hon berÀttar om en överenskommelse hon inte tror att andra regioner har med de fackliga organisationerna.
â 200 övertidstimmar per Ă„r fĂ„r alla vĂ„ra medlemmar per automatik godkĂ€nt, sen diskuterar vi 150 ytterligare. Ăven ett normalĂ„r fĂ„r vi listor av arbetsgivaren med dem som riskerar att överskrida 200-grĂ€nsen. De medlemmar som sjĂ€lva dĂ„ sĂ€ger ok beviljar vi 50 nya övertidstimmar Ă„t gĂ„ngen. Den som inte vill jobba över mer beviljar vi inte fler timmar, och arbetsgivaren brukar vara resonabel.
â Men det Ă€r klart att det Ă€r lite skillnad under detta extra tuffa Ă„r, lĂ€get Ă€r betydligt mer anstrĂ€ngt och vi fĂ„r fler övertidsförfrĂ„gningar. Jag skulle tro att den som normalt har 20 timmars övertid har 200 i dag.
â De som oftast sĂ€ger ja till att jobba över blir i vanliga fall tillfrĂ„gade först, men frĂ„n i vĂ„ras fördelas övertiden bĂ€ttre för att inte utnyttja de som alltid stĂ€ller upp. Och för att alla ska orka igenom den hĂ€r perioden. Visst Ă€r vĂ„ra medlemmar slitna nu, men alla Ă€r vĂ€ldigt lojala och jobbar pĂ„. Det finns liksom inte sĂ„ mĂ„nga alternativ att vĂ€lja pĂ„. SĂ€ger man ifrĂ„n om övertidsjobb fĂ„r kollegan det Ă€nnu tuffare.
Nancy à hlander Àr förtroendevald sjuksköterska pÄ MÀlarsjukhusets intensivvÄrdsavdelning, Iva, som hamnade mitt i stormens öga i vÄras. Hon tycker inte att det blivit sÄ vÀldigt mÄnga övertidstimmar för henne och kollegorna, trots det tuffa lÀget.
â Det var fördelen med 4-2-schemat, vi har jobbat vĂ„ra timmar och all övertid har skett pĂ„ frivillig basis. Dessutom fick vi en timbank att ta ut pĂ„ kort varsel nĂ€r det varit lite lugnare. Under första covidvĂ„gen kom ocksĂ„ personal frĂ„n andra sjukhus, bland annat en styrka frĂ„n Kullbergska, för att tĂ€cka upp.
Hon menar att pandemin generellt ökat kÀnslan av meningsfullhet och sammanhÄllning bland kollegorna. Man stöttar varann, ingen sÀger upp sig.
â Vem ska ta hand om patienterna om inte vi?
â Vi har en kompetent personal, van vid att jobba intensivt, men vĂ„ren tog verkligen pĂ„ vĂ„ra krafter, fysiskt och psykiskt. Fyra veckors semester var vĂ€lbehövligt, men rĂ€ckte inte för Ă„terhĂ€mtning. Vi hade sprungit ett hĂ„rt maratonlopp, och nĂ€r vi trodde det var över var det dags att springa igen... Hur lĂ€nge orkar vi?