Det är tidningen Land som kartlagt Sveriges 25 landskapsdjur - 25 år efter att de korades. Dåvarande ordföranden för Världsnaturfonden WWF Sverige, Jens Wahlstedt initierade omröstningen där landskapens invånare fick rösta fram "sitt" djur.
Sörmlänningarna la sina röster på fiskgjusen, Sveriges tredje största rovfågel.
Gjusen tillsammans med Östergötlands knölsvan är enda arten av 25 som hållit sig jämförelsevis stabil i förekomst under åren. Uppskattningsvis finns i Sverige runt 4 100 fiskgjusepar.
Per Folkesson är rovdjursexpert på Länsstyrelsen Sörmland. Han konstaterar att fiskgjusen har klart livskraftiga stammar i länet. Men populationen varierar.
— Sjön Båven har varit ett klassiskt område för fiskgjusar, men där backar arten för att i stället kanske öka på andra håll och vad förändringarna beror på är lite svårt att veta. Gjusen behöver lämpliga boträd att bygga i, helst grova tallar, den vill ha sjöutsikt från boet, klart vatten att fiska i och, förstås, fisk. Där havsörnen etablerar sig i länet, som kring Båven, blir det förstås en viss konkurrenssituation.
— Fiskgjusarna är faktiskt relativt störningskänsliga, och blir de skrämda från sina bon av exempelvis sportfiskare eller närliggande småbåtshamnar, är ofta kråkor eller andra fåglar snabbt där och tar över bon och ägg. Gjusarna behöver få ha sina häckningsplatser i fred.
Per Folkesson konstaterar också att risken finns att det kan hända saker under gjusarnas vintervistelse i Västafrika, som decimerar antalet återvändare.
Tolv av Sveriges landskapsdjur, däribland näktergalen (Öland), hasselmusen (Närke) och rådjuret (Västmanland) har minskat i antal. Elva arter, till exempel vargen (Värmland) och korpen (Dalsland) har ökat.
Men elva arter finns, oavsett om de ökat på 25 år, med på Artdatabankens rödlista över utrotningshotade djur, växter och svampar i Sverige, och är ytterst sårbara. Småland utter är en, Hälsinglands lodjur en andra, Bohusläns knubbsäl en tredje och Lapplands fjällräv en fjärde art.