FN:s klimatpanel hävdar att de klimatförändringar som pågår till stor del beror på människans påverkan. Det handlar då främst om utsläppen av växthusgaser som metan, koldioxid och dikväveoxid. Övervägande andelen utsläpp av klimatgaser kommer från fossila bränslen.
Planetens yta värms upp eftersom gaserna blockerar mycket av solens värmande strålar från att studsa bort och ut i rymden som infraröd strålning. För mycket värme hålls kvar vilket bidrar till att jordens medeltemperatur stiger. Dagens medeltemperatur är cirka 0,8 grader högre än den var vid tiden för västvärldens begynnande industrialisering under 1800-talets andra hälft.
Hur mycket medeltemperaturen stiger är oklart men FN:s klimatpanel hävdar att det handlar om 3,2 – 5,4 grader Celsius vid seklets slut. Det blir effekten om utsläppen och därmed uppvärmningen fortsätter i dagens takt.
Målet som FN:s klimatpanel sätter sitt hopp till är att temperaturhöjningen ska stanna vid två grader. Då måste utsläppen mer än halveras till 2050 och vara tio miljarder ton per år vid sekelskiftet. För närvarande är de globala utsläppen på cirka 50 miljarder ton om året och om målet ska klaras måste siffran ner till 44 miljarder ton år 2020.
Effekten av uppvärmningen är krympande glaciärer som leder till stigande havsnivåer vilket kan bli katastrofalt för kustlinjer och öar som kan sjunka i vattenmassorna. Haven försuras och nederbörds- och vädermönster förändras. Förändringarna påverkar allt liv och leder sannolikt till vatten- och matbrist. Oväntade kedjeeffekter kan självklart uppstå som till exempel ett ökat antal krig med fokus på att erövra territorium.
För att nå klimatmålet krävs ett globalt samarbete. Men det nuvarande samarbetet, Kyotoavtalet 2012–2020, omfattar bara 15 procent av utsläppen. I stort har bara EU och Australien har ansträngt sig med bindande utsläppsmål. Stora utsläppsländer som Indien, Kina och USA har inga bindande utsläppsmål i avtalet.
Sveriges klimatmål är att till år 2020 att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent jämfört med 1990 års nivå. År 2030 ska landets fordonsflotta vara oberoende av fossila bränslen. Och år 2050 ska helst våra utsläpp av växthusgaser upphört.