I början av juni i Är drunknade en ung kille vid en badplats i Eskilstuna. Han var dÀr med nÄgra vÀnner och tillsammans lekte de med en boll i vattnet.
SÄ hÀr beskrevs olyckan i Eskilstuna-Kuriren:
"Enligt vittnen kom en av pojkarna lÄngt ut i Än och fick problem. VÀnnerna sÄg hans huvud försvinna under ytan ett par gÄnger innan han försvann för gott."
Pojken hittades senare av dykare och fördes till sjukhus dÀr han konstaterades avliden.
Olyckan blev en av alla de tragiska hÀndelser som fördes till den drunkningsstatistik som Svenska livrÀddningssÀllskapet för.
NÀr alla enskilda fall runt om i landet rÀknas samman syns en tydlig bild. Det Àr under sommarmÄnaderna juni, juli och augusti som allra flest drunkningsolyckor sker.
â Under sommaren badar vi, Ă„ker bĂ„t och fiskar. Vi rör oss mycket i, vid och pĂ„ vatten, sĂ€ger Karin Brand som Ă€r generalsekreterare pĂ„ Svenska livrĂ€ddningssĂ€llskapet.
Och antalet drunknade blir fler de Är som det Àr soliga och varma somrar.
â DĂ„ Ă€r det mĂ„nga som vill vara vid vatten. Det ökar pĂ„ en gĂ„ng antalet tillbud och drunknade.
Vad ska man tÀnka pÄ nÀr man befinner sig pÄ badstranden?
â Badbevaka varandra och ha lite koll runtomkring. RĂ€tt var det Ă€r sĂ„ hĂ€nder det nĂ„gonting och dĂ„ kanske du behöver ingripa.
Barn som inte Àr simkunniga ska enligt Karin Brand punktmarkeras.
â Du ska ha ögonen pĂ„ dem hela tiden. Du ska stĂ„ i vattnet precis bredvid dem. Ăven Ă€ldre barn som kanske Ă€r lagom simkunniga ska du hĂ„lla ögonen pĂ„.
Den som sitter pÄ badstranden ska hÄlla koll pÄ vattnet. Samtidigt gÀller det att veta vad man ska titta efter, vilka tecknen Àr pÄ att nÄgon riskerar att drunkna.
â Man kanske bara ser ett ansikte som ligger och guppar vid vattenytan, och sĂ„ helt plötsligt försvinner det och dĂ„ Ă€r det fara och fĂ€rde. Eller att man ser nĂ„gon som simmar och sĂ„ plötsligt Ă€r den borta.
För plaskande, sprattlande armar och skrik pÄ hjÀlp som man kanske ser i filmer stÀmmer inte överens med verklighetens drunkningstillbud.
â Det Ă€r inga dramatiska scener som utspelar sig nĂ€r nĂ„gon hĂ„ller pĂ„ att drunkna. Det finns ett gammalt "hjĂ€lp-mig-tecken", att man ska försöka lyfta armarna och vifta pĂ„ hjĂ€lp. Men den som Ă€r i ett utsatt lĂ€ge orkar inte det, det primĂ€ra för den Ă€r att försöka hĂ„lla igĂ„ng andningen.
Hur brÄttom Àr det nÀr nÄgon hamnar under vatten?
â Det Ă€r vĂ€ldigt brĂ„ttom. Den som hamnar under vatten börjar andas in vatten i lungorna och dĂ„ gĂ„r det ganska fort.
Det gÀller enligt Karin Brand att snabbt fÄ upp personen pÄ land och blÄsa in luft sÄ att vattnet kommer ut. Och sedan sÀtta igÄng med HLR, 30 hjÀrtkompressioner och tvÄ inblÄs. Samtidigt ska nÄgon se till att slÄ larm till 112.
â Se till att larma snabbt. Hellre en gĂ„ng för mycket Ă€n en gĂ„ng för lite.
Det kan dock vara svÄrt att hitta en person som hamnat under vatten. Grumliga vatten gör att det Àr svÄrt att se, strömmar gör att personen kanske inte alls befinner sig dÀr du tror att den ska vara.
â DĂ„ fĂ„r man bilda en skallgĂ„ngskedja, frĂ„n land och ut i vattnet, och hoppas att man hittar personen.
För oavsett sÄ Àr det viktigt att fÄ upp personen.
â Man kan rĂ€dda mĂ€nniskor som varit under vatten, inte jĂ€ttelĂ€nge, men... Hoppet Ă€r det sista man ska ge upp.
Redan nu ser 2016 ut att bli ett dystert Är i Svenska livrÀddningssÀllskapets statistik. Under Ärets första sex mÄnader drunknade 61 personer, att jÀmföra med 40 under samma period förra Äret eller 52 Äret dessförinnan.
61 personer Àr det högsta antalet drunknade under Ärets första sex mÄnader pÄ hela 2000-talet.
â Vi har med oss 17 omkomna genom olika drunkningsolyckor frĂ„n vintern, januari och februari. Det Ă€r ovanligt högt. Och dĂ„ har vi mycket kvar av sommaren och vi vet att det kan sticka ivĂ€g. SĂ„ det ser inte sĂ„ bra ut totalt för Ă„ret. Verkligen inte.