Det finns runt 6,5 miljoner medlemmar i Svenska kyrkan. Hälften av barnen som föds i Sverige döps i Svenska kyrkan. Var tredje 15-åring konfirmerar sig. Var tredje par gifter sig i Svenska kyrkan och där sker åtta av tio begravningar. Svenska kyrkan förfogar också över stora tillgångar som fastigheter, mark och värdepapper, totalt värt runt 36 miljarder kronor.
Trots det är valdeltagandet väldigt lågt. I förra valet var valdeltagandet i Strängnäs stift, som Sörmland tillhör, det näst lägsta i landet på 11,5 procent. Rikssnittet låg på 11,9 procent.
Och i år är intresset från partierna svagare än någonsin att mobilisera krafterna inför kyrkovalet. Det är kanske inte valet Gud glömde, men det ser ut att vara valet som folket struntar i.
Universitetslektorn Jan Strid, som forskat på kyrkovalet, tror att människor inte ser någon anledning att rösta i ett val där de inte har några alternativ att välja på och där det inte finns några konflikter. I varje fall inga som diskuteras utåt.
– Kyrkopolitikerna vill inte ha några särskiljande frågor. Alla vet att det finns konflikter inom kyrkan, men man bråkar inte gärna utåt, säger han.
Samtidigt finns det de som har stort intresse av valet. En av dem är 18-åriga Anton Steen som kandiderar till kyrkovalet.
Kyrkovalet är viktigt för att alla medlemmar ska få vara med och påverka, tycker han. Men han tror att trots att människor döper sina barn, gifter sig och har begravning i Svenska kyrkan så ser de inte kopplingen mellan det och kyrkovalet.
– Folk kopplar nog inte riktigt ihop det där, att de faktiskt har inflytande över alla de verksamheterna. Att det är dop och vigsel och sånt man kan påverka i valet.
I dagens papperstidning eller digitalt kan du läsa längre intervjuer med Jan Strid och Anton Steen.