– Många är nog trötta på politiken och allt som har med det att göra. De höll ju på i ett halvår efter senaste valet, säger Mikael Gustafsson som bor i Oxelösund.

Han tror att det behöver dyka upp en fråga som gör folk förbannade.

– Då kanske de går och röstar.

Artikelbild

| Mikael Gustafsson, 44 år, Oxelösund: – Ja, jag ska rösta. Men jag har inte bestämt på vad. Det är nog många som är trötta på politik över huvud taget efter senaste halvåret.

Flera sörmlänningar beskriver EU-valet som att det känns långt bort.

– Jag tror inte att det blir ett lika högt valdeltagande som i riksdagsvalet. Det känns närmare vardagen än vad EU-valet gör, säger Eskilstunabon Rebecca Lindholm.

Katrineholmaren Guy Limedahl håller med.

– Jag tror att det håller sig lite för långt från människorna, det är inget som engagerar.

Artikelbild

| Guy Limedahl, centrala Katrineholm: - Jag har tänkt rösta. Vet inte på vad men det är för mycket högerextremister på gång.

2014 röstade bara 47,3 procent av de röstberättigade sörmlänningarna i EU-valet. Trots det svala engagemanget var 2014 års valdeltagande rekordhögt. För att vara EU-val, alltså. Och det finns mätningar som tyder på att valdeltagandet kan bli högre i år. Men det betvivlar Jenny Madestam, lektor i statsvetenskap på Södertörns högskola. Precis som sörmlänningarna vi har pratat med tror hon att många inte känner att EU engagerar och att de är trötta på politiken efter den långa regeringsbildningen efter höstens riksdagsval.

– Det är en ganska lam valrörelse. Debaclet med regeringsbildningen kan ha skapat en viss fatigue hos en del väljare som känner att de inte orkar engagera sig.

Artikelbild

| Solweig Benediktson, Nävertorp: - Jag har redan förtidsröstat. Jag tycker att vi tillhör den gemenskapen. Jag hoppas på något vettigt när det gäller klimatet.

Berör då EU-politiken oss vanliga sörmlänningar?

– Absolut. 60-70 procent av alla beslut i riksdagen är en konsekvens av beslut i EU, säger Jenny Madestam.

Artikelbild

| Helena Petersson, 23 år, Nyköping. – Jag är osäker. Man hör inte så mycket om det. Jag tycker att man borde rösta, men det här är inte som ett vanligt val, jag vet inte riktigt vad man röstar på i EU-valet.

EU beslutar bland annat om gränsöverskridande frågor som handel, miljö och migration. Men även djurskydd, konsumentskydd, brottsbekämpning, energi och jordbruk är frågor som beslutas på EU-nivå.

Den största skiljelinjen i årets valrörelse har handlat om hur mycket EU ska bestämma över svensk politik. Liberalerna vill se ett mer långtgående samarbete, medan exempelvis Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet vill begränsa samarbetet. Några partier vill se ett fördjupat samarbete i vissa frågor. Exempelvis Kristdemokraterna vill att EU ska underlätta för regler när det gäller kärnkraft, en fråga som inte finns på EU-nivå i dag, samtidigt som partiet förespråkar ett mer "lagom" EU. Socialdemokraterna vill rösta för det som kallas den sociala pelaren, något som skulle göra att EU får bestämma mer om exempelvis lägstalöner och andra sociala rättvisor.

Artikelbild

| Lars Wikholm, 64 år, pensionär, Eskilstuna: – Självklart ska jag rösta. Jag röstar för klimat och miljö och vill hålla emot de bruna krafterna.

Även omfånget av EU:s inflytande över svensk politik är en god anledning att rösta, tycker Jenny Madestam.

– Definitivt. I långa loppet är det en viktig fråga; hur mycket självbestämmande ska Sverige ha? Ideologiskt handlar det om man vill ha nationellt självbestämmande eller om man anser att ett fördjupat samarbete är viktigt för fred och tillväxt.

Liberalerna utmärker sig som det parti som vill se ett fördjupat samarbete. Moderaterna och Kristdemokraterna har varit för, men har svängt något, medan Miljöpartiet har svängt och blivit mer positiva till samarbetet. Inget parti som sitter i EU-parlamentet driver att Sverige ska lämna unionen längre.

Det låga intresset för EU-valet förklaras med att många saknar kunskap om vad EU egentligen bestämmer om.

– EU som system är lite svårbegripligt och komplicerat. Många vet inte vad besluten innebär för dem. I EU-val finns en tydlig skillnad. De grupper som röstar mer är människor som är mer högutbildade, säger Jenny Madestam.