Ljusgröna vårfärger ramar in gården vid Hallbosjön där Julia Lindeborg och hennes man har skapat inte bara en utsläppsfri, utan till och med en koldioxidnegativ retreat- och konferensanläggning. Värmesystemet på gården ger kol som binds i marken i stället för att släppas ut som koldioxid.

– Vår vision är att det vi gör här ska inspirera andra så att det blir ringar på vattnet. Miljöfrågan är otroligt viktig för vår framtid, säger Julia Lindeborg.

Med hjälp av EU-bidrag har de skapat informationsbroschyrer, en vandringsled och annat informationsmaterial om arbetet på gården.

Artikelbild

| Som en del av klimattänket jobbar Julia Lindeborg med information. Med hjälp av EU-bidrag har de skapat en vandringsled och annat informationsmaterial.

Klimatfrågan ligger på EU:s bord för förhandling och under året ska EU besluta om det nuvarande målet till 2050 ska behållas eller skärpas, så som kommissionen föreslår. Utgången i EU-valet kan påverka vilket mål det blir.

– Det är klart att det kan få konsekvenser. Nu ligger frågan på bordet och ska förhandlas under året. Men även ambitionsnivån till 2030 behöver höjas om vi ska nå 1,5-gradersmålet, säger Johannes Morfeldt, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.

Nästa alla svenska partier lyfter klimatet som, om inte den allra viktigaste, så en av de viktigaste frågorna i EU-valet. Men åsikterna går isär om hur klimatfrågan ska tacklas.

Enligt FN:s klimatpanel IPCC måste världens länder drastiskt minska utsläppen av koldioxid i närtid. Annars kommer det att behövas gigantiska satsningar på det som kallas negativa utsläpp. Dessa kan kvittas mot faktiska utsläpp och kan handla om att förbränna stora mängder biomassa och fånga in koldioxiden och lagra den i marken. Något som redan sker i liten skala på Lindeborgs gård.

Artikelbild

| Fåren på gården är en gammal svensk lantbruksras som bevaras för att bevara den biologiska mångfalden. Julia Lindeborg driver gården med sin man. Till höger Alexander Olsson som är anställd på gården.

Här förbränns pellets i värmeanläggningen med mycket låg syretillförsel. Gaserna som utvinns omvandlas till värme och det som blir kvar kallas biokol. Biokolen grävs ner i marken som jordförbättrare och gör så att kol motsvarande 36 ton koldioxid årligen stannar i marken i stället för att släppas ut i atmosfären.

– Vi låser fast kol i marken, det är stabilt i åtminstone hundra år. Det är för att det inte ska släppas ut, säger Alexander Olsson som jobbar med lantbruk och underhåll på gården.

Artikelbild

| Värmeanläggningen är köpt i Tyskland. Här förbränns pellets med låg syretillförsel. Restprodukten blir biokol som kan grävas ner i marken.

I Sörmland har medvetenheten och engagemanget för klimatet ökat, tycker Julia Lindeborg.

– Nu börjar folk inse allvaret. Man märker att det börjar hända grejer, fler och fler väljer att komma hit och semestra i närområdet i stället för att flyga till andra länder.

Artikelbild

| Biokolen som blir kvar när värmen har utvunnits ur pelletsen används i marken som jordförbättrare och för att binda näring så att den inte läcker ut i sjöar och Östersjön.

Hur skarpa mål ska EU ha för klimatet?

De svenska partierna har olika lösningar på hur EU ska tackla klimatkrisen.

Ska utsläppen av växthusgaser från EU-länderna ligga på noll år 2050 eller ska EU nöja sig med att minska utsläppen med 85-90 procent? Det är frågan som ska förhandlas och där EU-parlamentet kommer att delta i beslutet som fattas. Nästa år ska världens länder och däribland EU, presentera sin plan för utsläppsminskningar till FN. Men det är långt kvar till att världens samlade utsläpp ska minska så mycket att Parisavtalets mål uppnås, och uppvärmning av världens medeltemperatur begränsas till helst 1,5 grader.

Inför EU-valet listar de flesta svenska partierna klimatet som bland de viktigaste frågorna. Men de har olika lösningar för hur klimatpolitiken ska utformas.

S, MP, V, L, C och Fi vill se skärpta mål för EU. Besluten om kärnkraft fattas på nationell nivå, men M och KD vill lyfta frågan till EU-nivå. De anser att kärnkraft behövs för att fasa ut kolkraften inom EU. SD, M och KD vill jobba för att handelssystemet med utsläppsrätter ska breddas till att omfatta fler länder.

Utsläpp från bilar är en fråga som ligger på EU-nivå och V vill förbjuda försäljning av nya fossildrivna bilar redan 2025, MP sätter slutdatumet till 2030. Såväl S som C, L, MP och Fi vill underlätta för tågresor inom Europa. Fi vill ha ännu skarpare mål än EU-kommissionen och föreslår nollutsläpp till 2038. L vill som enda svenska parti inrätta en gemensam koldioxidskatt för EU-länderna.