Dimman ligger tät när Camilla Norgren rullar ut ifrån parkeringen vid Åsens äldreboende i Sparreholm. Klockan är bara halv nio, men Camilla har redan hunnit göra fem besök hos äldre runt om i trakten. Hemtjänsten i Sparreholm täcker förutom Sparreholm även Skebokvarn, Årdala, Helgesta, Stjärnhov och en bit mot Malmköping.
– Det är mycket restid under en dag, det blir många mil bakom ratten, säger Camilla.
Efter studenten halkade Camilla, som hon själv uttrycker det, in i yrket på ett bananskal. Nu har snart 28 år passerat sedan dess och hon ångrar inte sitt yrkesval för en sekund.
– Jag älskar mitt jobb, jag får så mycket tillbaka. De äldre frågar alltid hur jag mår, vad jag har gjort i helgen och hur det är med familjen. När man jobbar inom hemtjänsten kommer man närmare de äldre, de blir som ens lilla familj.
Camilla började jobba på Hemgårdens äldreboende i Malmköping, men sedan nio år tillbaka är hon en av de sju i arbetslaget som sköter hemtjänsten från Sparreholm. Att jobba inom hemtjänsten innebär mycket ensamarbete, men även en stor portion frihet.
– Jag träffar mina arbetskamrater på morgonen och kanske på lunchen. När man jobbar på äldreboende träffar man sina arbetskamrater på ett annat sätt. Men jag saknar inte det, jag trivs så bra med pensionärerna som jag umgås med om dagarna.
Klockan 06.45 inleder Camilla sina arbetsdagar när hon jobbar dagtid. Först gör hon morgonturen där hon hjälper de äldre med allt ifrån påklädning och medicinering till städning och sopphämtning. Vid 10-tiden står inköp på schemat varefter hon hjälper vissa med duschning. Efter egen lunch är det lunchhjälp för brukarna som gäller, följt av planeringsarbete och slutligen städhjälp. Därefter tar kvällspatrullen vid.
Socialstyrelsen genomförde nyligen en nationella brukarundersökningen för att ta reda på de äldres syn på äldreomsorgen. En undersökning som för Flens kommuns del målar upp en klart positiv bild av såväl hemtjänsten som äldrevården i stort i kommunen. Flen ligger högre än riket i så gott som alla nöjdhetskategorier. Hela 99 procent (97 procent i riket) av de äldre i kommunen tycker att hemtjänstpersonalens bemötande är bra och 92 procent (89 procent i riket) är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten sammantaget.
– Vi känner att vi gör ett bra jobb och att också få höra det gör mig glad. Det kanske kan ragga mer folk till yrket vilket är positivt.
Av de äldre som nyttjar hemtjänst i kommunen anser 85 procent att personalen har tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete. Även det är högre än snittet i riket (82 procent). Camilla upplever inte hennes yrke som stressigt.
– Visst önskar man ibland att man kunde stanna och prata lite till, men vi har väldigt sällan tidsbrist. Om det tar längre tid hos någon så tar det oftast kortare tid någon annanstans, det löser sig alltid. Sedan kan det alltid hända oväntade saker, men vi har tur som har väldigt få larm.
Dimman har börjat lätta något när vi svänger in på vägen mot Ripsa precis på gränsen till Nyköpings kommun. I ett rött hus med vita knutar uppe på en höjd bor 88-åriga Rut Lönn. Hon har haft hemtjänst i ett halvår efter att ha genomgått en höftledsoperation. Kaffet står klart när vi kommer in och jag hinner knappt slå mig ner innan Rut ivrigt börjar berätta om sina intryck av hemtjänsten.
– Det har varit en positiv upplevelse, jag är lyckligt lottad som har hemtjänsten i Sparreholm. Alla är så glada när de kommer och glädjen smittar av sig. Ingen har varit sur någon gång på ett halvår och jag tycker att det är så spännande att se vem som kommer. Jag vet sällan vem det är, det är kul med olika personer och alla är lika trevliga, säger Rut.
Hon är född i Bettna och uppväxt i Husby-Oppunda. I 40 år bodde hon i Stockholm innan hon för 25 år sedan flyttade till huset i Sibro. Hennes dotter bor i Dalarna och den närmaste familjen är en kusin i Katrineholm. Hemtjänsten innebär trygghet och social samvaro för Rut.
– På midsommar kom Ulrika (hemtjänstpersonal reds. anm.) med en blommig klänning och blomsterkrans i håret. Hon hade med sig jordgubbar med grädde, det var en underbar överraskning, minns Rut.
– Personalen känns som mina vänner, alla har blivit som mina vänner.
Rut beskriver hemtjänsten i Sparreholm som välorganiserad och tycker sig se ett bra lagarbete. Det märks att hon vet vad hon talar om, vilket hon sannerligen gör. På 80-talet var hon som huvudsekreterare inom äldreomsorgsprogrammet på Socialstyrelsen med och utformade äldreomsorgen i socialtjänstlagens anda. Nu får hon ta del av det hon själv var med och arbetade för.
– Jag har fått uppleva hur det blev i praktiken. Intentionerna vi hade har uppfyllts i Sparreholm och det känns bra, säger hon.
När fikastunden är över bäddar Camilla Ruts säng, hjälper henne på med stödstrumporna, tömmar kattlådan och soporna. Sedan rullar Camilla vidare mot nästa hembesök, till nästa medlem av hennes extrafamilj.
– Man fäster sig vid alla på ett eller annat vis. Man får lära sig att lyssna och vi pratar från det att jag kommer in tills det att jag går. Det jobbigaste med yrket är när någon går bort. Det griper tag i en varje gång.