"Det hÀr Àr vÄr dröm", sÀger paret Dolk om det unika konceptet.
Gustaf och Emma Dolk har bÄda jobbat tillsammans pÄ Hotell Granen i à re i flera Är, Gustaf som restaurangchef och Emma som kökschef. Men i samband med att de fick barn började tankarna om att flytta hem till Emmas familjegÄrd i Sparreholm snurra. Sagt och gjort bestÀmde de sig för att flyttlasset skulle gÄ söderut.
â "Gurra" Ă€r frĂ„n Ăstersund och jag Ă€r hĂ€rifrĂ„n. Jag hade varit dĂ€r uppe i 13 Ă„r och kĂ€nde att jag aldrig ville flytta tillbaks. Granen var verkligen vĂ„rt drömyrke, det var ett sĂ„ bra stĂ€lle att jobba pĂ„. NĂ€r vi fick barn sĂ„ ville vi fĂ„ ihop familjelivet med restauranglivet och det Ă€r inte skitlĂ€tt. Sedan kĂ€nde vi att vi behövde barnvakt och dĂ„ blev det sĂ„ att vi flyttade hem hit, berĂ€ttar Emma vars mamma, pappa och systrar bor precis intill.
â Det Ă€r som barnen i Bullerbyn hĂ€r. Jag Ă€r uppvĂ€xt hĂ€r, sedan flyttade jag hemifrĂ„n nĂ€r jag var 16 Ă„r och skulle som sagt inte tillbaka hit. Jag skulle inte bo i Sparreholm. Men det kom helt naturligt nĂ€r vi fick vi barn och nu Ă€lskar jag det, och barnen Ă€lskar det och jag hoppas att du gillar det ocksĂ„, sĂ€ger hon och tittar pĂ„ Gustaf innan hon fortsĂ€tter:
â Nu uppskattar jag det jĂ€ttemycket. Och framför allt att ha familj nĂ€ra och att mina barn fĂ„r samma uppvĂ€xt som jag fick hĂ€r kĂ€nns bra. De gĂ„r pĂ„ samma skola och de har till och med samma pedagoger som jag hade, sĂ€ger hon och skrattar.
I december 2020 göts plattan till det nybyggda huset som sedan stod fÀrdigt i oktober i fjol. Gustaf och Emma har varit högst delaktiga i processen för att huset skulle bli precis som de ville ha det, med öppen planlösning, ett rymligt kök och en vinkÀllare.
â Vi Ă€r jĂ€ttenöjda. Vi tycker det Ă€r bĂ€ttre Ă€n vad vi tĂ€nkte. NĂ€r man ska fĂ„ ihop allt sĂ„ Ă€r det svĂ„rt, men vi Ă€r vĂ€ldigt nöjda, sĂ€ger Emma och tillĂ€gger:
â I dag inser vi att nyckelfĂ€rdiga hus Ă€r smidigt. Det Ă€r ett speciellt hus, men det Ă€r som vi vill ha det, sĂ€ger hon och skrattar.
I samband med flytten till Sörmland och Sparreholm började sedan en idĂ© vĂ€xa fram. En idĂ© om att öppna en helt egen restaurang â hemma hos sig.
â NĂ€r vi började inse att vi ville ha det ganska stort, med mycket fokus pĂ„ kök och en vinkĂ€llare, sĂ„ kĂ€nde vi att vi lika gĂ€rna kunde göra nĂ„got roligt hĂ€r, sĂ€ger Gustaf.
Restaurang Kohagen öppnar, om allt gÄr som det ska, i mars.
Nu Àr planen, om allt gÄr som det ska, att slÄ upp portarna till Restaurang Kohagen i mars.
â Det hĂ€r Ă€r vĂ„r dröm. Det Ă€r ocksĂ„ lĂ€skigt eftersom man gĂ„tt och tĂ€nkt pĂ„ det sĂ„ lĂ€nge och haft det sĂ„ klart i huvudet. Och nu nĂ€r det börjar nĂ€rma sig sĂ„ tĂ€nker man "shit", snart kommer de och knackar pĂ„ dörren. Men det ska bli en jĂ€kligt go kĂ€nsla nĂ€r man vĂ€l har kört första gĂ„ngen, sĂ€ger Emma.
BÄda har Àven jobb vid sidan av, dÀr Gustaf jobbar pÄ Nyköping Brewing och Emma pÄ Hotel Malmköping.
â Ăven de Ă€r öppna för lite samarbeten. Vi vill inte driva hotell, men vi vill att folk ska dricka vinpaket sĂ„ dĂ„ fĂ„r vi försöka hitta lite sovplatser runt om. Det Ă€r lite ute pĂ„ landet. Vi vill Ă€ndĂ„ att folk kommer hit och att vi kan erbjuda övernattningsmöjligheter, sĂ€ger Emma och fortsĂ€tter:
â Sedan i framtiden kanske vi bygger nĂ„gon glamping i skogen, men inte Ă€n. Vi börjar med det hĂ€r.
â Det hade varit kul att ha det, sommartid i alla fall, fyller Gustaf i.
â Och en gĂ„rdsbutik Ă€r ocksĂ„ planen...innan pensionen i alla fall, tillĂ€gger Emma med ett skratt.
Planen Àr att ha hemmarestaurangen öppen fyra dagar i mÄnaden. Redan Àr det mÄnga som hört sig för om nÀr restaurangen slÄr upp portarna för första gÄngen.
â Ja, nu Ă€r det hĂ€r en liten by sĂ„ djungeltrumman gĂ„r ju. Det Ă€r skitkul, sĂ€ger Emma.
Provsmakning av ett av alla röda viner.
I vinkÀllaren, som gÀsterna kommer kunna ta sig en titt i, Àr det redan nu fyllt med allsköns blandning av röda viner och champagne. Och mer kommer det bli.
â Det Ă€r "Gurras" hobbyrum. Jag hĂ„ller mig i köket och han Ă€r dĂ€r inne. Vi kompletterar varandra vĂ€ldigt mycket. Jag Ă€r speedad och kör bara pĂ„ och "Gurra" har det jĂ€mtlĂ€ndska lugnet, sĂ€ger Emma.
â Det var det enda kravet jag hade med huset om vi Ă€ndĂ„ skulle bygga. Den Ă€r byggd stort ocksĂ„, för vi ville bygga sĂ„ vi kan vĂ€xa in i det. Just nu Ă€r det 450 flaskor dĂ€r inne, men i sjĂ€lva facken finns det plats för strax över 1 600. Nu Ă€r det mycket samlargrejer som jag knappt vill öppna. NĂ€r vi kommer ha verksamhet sedan sĂ„ blir det mycket förbrukningsviner, sĂ€ger Gustaf som med sin stora intresse för vin ansvarar för att matcha vinet till matrĂ€tten.
â Ja, jag har hĂ„llit pĂ„ med det sĂ„ mycket sĂ„ det sitter nog i ryggmĂ€rgen. Det finns sĂ„ mycket grejer som passar och sĂ„ lĂ€nge man har ett hum om vart man ska vara sĂ„ finns det ganska mycket att vĂ€lja pĂ„. Det finns inte alltid ett alternativ utan du kan ofta gĂ„ till olika lĂ€nder eller olika druvor men Ă€ndĂ„ hamna pĂ„ samma vĂ€nda. Ibland kan det bli en superkombo, sĂ€ger han.
En av trÀhyllorna i vinkÀllaren har ocksÄ fyllts med glasburkar innehÄllandes bland annat syrade betor, picklade kantareller, picklade morötter, picklad- och syrad lök samt krusbÀr.
I vinkÀllaren Äterfinns inte bara vin, utan Àven burkar med olika slags inlagd och syrad mat.
Det uttalade mÄlet Àr att vid varje servering ha Ätminstone en rÄvara som Àr egenproducerad. Till sommaren kommer det bli mer, berÀttar Emma som förklarar att de kommer odla eget i kökstrÀdgÄrden bakom huset.
â Under vintertid kommer vi inte kunna servera sĂ„ mycket fĂ€rska grejer frĂ„n nĂ€romrĂ„det. DĂ„ ska vi alltid försöka ha nĂ„gonting i nĂ„gon rĂ€tt pĂ„ varje middag som Ă€r odlat hĂ€rifrĂ„n, sĂ€ger Gustaf.
Mycket mer Àn sÄ vill de inte berÀtta om det som ska serveras. Menyerna Àr hemliga för sÀllskapen som besöker restaurangen och det kommer vara mycket varierad mat, Àven om vissa rÀtter kan förekomma mer frekvent.
â I stort sett, sedan kommer vissa grejer bestĂ„ som till exempel rĂ„biff. Sedan har vi vissa grejer som Ă€r, kanske inte signaturrĂ€tter, men sĂ„dant som oftast Ă€r med och sĂ„ bygger man lite annat runt om det, sĂ€ger Gustaf.
â Jag Ă€lskar rĂ„biff, sĂ„ jag kommer alltid ha det, men aldrig en klassisk. Men en typ av rĂ„biff kommer alltid att finnas. Sedan Ă€lskar vi ocksĂ„ pasta, sĂ„ nĂ„gon typ av pasta kommer det vara varje gĂ„ng. Sedan kanske man byter sjĂ€lva smaksĂ€ttningen, sĂ€ger Emma.
Att Emmas pappa driver GrÄsta lantbruk och dessutom har egna jaktmarker i omrÄdet innebÀr att bÄde nÀrproducerat nötkött och vilt kommer serveras.
â Det blir frĂ„n jord till bord, hela processen. Det enda som saknas Ă€r att ta jĂ€garexamen och kunna göra det sjĂ€lva ocksĂ„. Men det Ă€r kul eftersom vi har tillgĂ„ng till vĂ€ldigt mycket hĂ€r pĂ„ gĂ„rden, sĂ€ger Emma.