Odlingen ligger pÄ mark som Maria Printz tidigare arrenderat ut, men nu anvÀnds ett halvt hektar av den marken till Àppelodling.
Selaön och MÀlardalen har historiskt sett agerat frukttrÀdgÄrd till Stockholm.
Men pÄ 1980- och 90-talet sÄgades flera Àppelodlingar ner av olika anledningar. Sist att falla var odlingen vid MÀlsÄker.
â Vi har en jĂ€ttebra vĂ€xtzon för Ă€pplen hĂ€r pĂ„ Selaön, minst lika bra som SkĂ„ne, till exempel, sĂ€ger Maria Printz, en av initiativtagarna till odlingen.
Patrik Arneke har varit med och bÄde odlat och förÀdlat de ÀppeltrÀd som planterats.
Marken dÀr de lÄnga raderna av ÀppeltrÀd nu stÄr planterade ligger pÄ familjens slÀktgÄrd Stora Lundby. Tanken Àr att det ska tillkomma en till odlingsyta nÀrmare husen, men den ska frÀmst fungera som en slags kulturlund och berÀtta historien om Àppellandskapet Sörmland.
NĂ€r tidningen besöker odlingen har drygt 950 Ă€ppeltrĂ€d planterats. PĂ„ majoriteten kommer det att vĂ€xa Ă keröÀpplen â Sörmlands landskapsĂ€pple.
Sen en tid tillbaka har det skickats in en ansökan till EU om att ge Àpplet en sÄ kallad skyddad ursprungsbeteckning, likt Kalix löjrom och Upplandskubb.
â VĂ„r ansökan ligger nu i hĂ€nderna hos de berörda myndigheterna i övriga EU-lĂ€nder. Förhoppningsvis kan det bli klart inom ett Ă„r eller tvĂ„, sĂ€ger Maria Printz och fortsĂ€tter:
â Vi hoppas verkligen att vi fĂ„r den hĂ€r beteckningen pĂ„ det hĂ€r unika Ă€pplet. DĂ„ kommer alla Ă keröÀpplen som odlas i Sörmland att kunna anvĂ€nda sig av den. Det blir ett erkĂ€nnande att vi gör nĂ„gonting hĂ€r som Ă€r viktigt för kulturarvet.
Ăppelodlingen kommer att vara uppe i maxproduktion om cirka treâfem Ă„r.