Det Migrationsverket i första hand tittar är om individen riskerar att fara illa av att återvända. Det kan till exempel vara utifrån religion, politisk uppfattning eller sexuell läggning. Dessutom vägs möjligheten att få skydd från det egna landets myndigheter.
– Kärnan i asylrätten är kopplad till skydd, säger Fredrik Bengtsson.
Men det finns ännu så länge en undantagsregel och det är särskilda eller synnerligen ömmande omständigheter.
– Här vägs anknytning till Sverige, hälsotillstånd och det allmänna läget i hemlandet samman. Men det är en strikt undantagsregel. Från politiskt håll har man varit tydlig med att skydd är en prioriterad utgångspunkt.
Att den asylsökande är självförsörjande och snarare bidrar till det svenska samhället än är en belastning, är väger Migrationsverket inte in i sin bedömning.
– Jag har förståelse för att gemene man kan tycka att det är märkligt att människor som sköter sig och bidrar till samhället utvisas, medan personer som inte gör det får stanna, säger Bengt Johansson.
– Men återigen, som myndighet kan vi bara falla tillbaka på politikernas beslut. Och här är nuvarande lagstiftning tydlig med att det handlar om skydd.
Risk för fattigdom är inte heller ett asylskäl.
– Ur den aspekten är Sverige bättre än stor del av världens länder, så det skulle inte fungera, säger Bengt Johansson.