Anton får inte stöd på heltid i skolan

– På grund av nedskärningar får inte barn med behov utvecklas i sin egen takt, säger Ingrid Gustafson.

Anton är 12 år och ska börja på friskolan Asken till hösten. Under alla år har han haft hjälp av en elevassistent på heltid både i skolan och på fritis. Antons medfödda handikapp gör att han inte kan gå. Han är beroende av rullator, rullstol och permobil och vill han stå upp måste han spänna skenor utefter benen som gör att de blir stadiga.

Skärs ner till hälften

Förflyttningar och stöd i klassrum, på raster och vid måltider har han fått hjälp med av assistenter, senast på friskolan Karlavagnen. Men 7:e juni fick han och familjen besked om att tiden med elevassistent skulle skäras ner till hälften till hösten.

Som orsak angavs besparingar.

– Vi fick höra att de tagit emot väldigt många ansökningar i år.

Både mamma Ingrid och Anton känner sig oroliga för förändringen.

– Anton har ju en kronisk sjukdom och har alltid haft hjälp på heltid, säger Ingrid.

Att göra nedskärningen nu – när han ska börja senareskolan med mycket förflyttningar mellan klassrum, nya kamrater och inför puberteten – ser hon som mycket olämpligt.

– Det som irriterar mig är att barn med behov av stöd ofrivilligt knuffas fram till något som de inte är redo för. Det är ju meningen att de ska utvecklas i sin egen takt.

Båda kommer i kläm

– Beklagligt är det också att assistenten måste delas mellan två barn i klassen. Det kan ju uppstå situationer under dagen då Anton behöver mer hjälp. Hur väljer assistenten då? Risken finns att båda barnen kommer i kläm.

Ingrid Gustafson säger att hon tvivlar att de tjänstemän som bestämmer om fördelningen av resurstid vet vad det innebär att vara född med ryggmärgsbråck.

Läs hela artikeln i tisdagens papperstidning.