Omedelbart efter beslutet om permanent uppehållstillstånd ska personen träffa arbetsförmedlingen. En etableringsplan tas fram för att hon eller han så snabbt som möjligt ska lära sig svenska, få ett arbete och klara sin egen försörjning.
Med etableringsplanen kommer en rätt till så kallad etableringsersättning, som kan betalas ut under högst två år. Ersättningen uppgår som högst till 308 kronor per dag, fem dagar per kalendervecka. Den som har barn eller bor ensam kan få extra tillägg. Ersättningen är 800 kronor per barn under 11 år och 1 500 kronor per barn mellan 11 och 20 år, men som mest 4 500 kronor per hushåll. Som mest är bostadsersättningen 3 900 kronor.
Personer som kan ordna ett eget boende får bosätta sig i vilken kommun som helst.
Den som har bott i ett av Migrationsverkets tillfälliga boenden under tiden för asylprocessen och som inte själv kan hitta bostad, kan få hjälp av i första hand Arbetsförmedlingen. Personen kan då inte själv välja vilken kommun hon eller han vill bo i, utan blir anvisad till en kommun som det finns avtal med om så kallat anvisningsboende. Möjligheten att själv välja kommun ökar om personen kan visa att hon eller han kan få arbete där. Samma dag som personen flyttar, sker utskrivningen från Migrationsverket.
Den kommun som personen bosätter sig i erbjuder barnomsorg och skola för barn, socialt stöd, svenskundervisning och information om hur samhället fungerar.
Efter att ha träffat Arbetsförmedlingen är nästa steg att folkbokföra sig hos Skatteverket. Myndigheten registrerar var personen bor, civilstånd, medborgarskap och födelseort.
Efter att ha blivit folkbokförd kan personen skaffa svenska id-handlingar, något som är nödvändigt för att kunna ta del av etableringsersättningen. Då kan hon eller han också registrera sig hos Försäkringskassan, för att kunna ta del av det svenska socialförsäkringssystemet.