En vinterdag ute pÄ isen kan vara en rolig aktivitet men mycket kan gÄ fel. Det krÀvs noga förberedelser för en lyckad utflykt, enligt Tibor Musil, skridskoinstruktör för FriluftsfrÀmjandet i StrÀngnÀs.
â Det Ă€r viktigt att man planerar. Man ska alltid Ă„ka tillsammans med nĂ„gon annan, gĂ€rna en med erfarenhet. Kan man inte det ska man Ă„ka med ett organiserat sĂ€llskap.
Tibor refererar till förkortningen KUS som grundpelaren för en sÀker skridskotur.
â Det stĂ„r för kunskap, utrustning och sĂ€llskap. Kunskap fĂ„r man genom erfarenhet men bra utrustning ska man ha frĂ„n början. Ute pĂ„ isen bör man ha lĂ„ngfĂ€rdsskridskor. Det ger mer stabilitet Ă€n hockeyskridskor och det Ă€r optimalt om man vill fĂ€rdas lĂ€ngre strĂ€ckor.
I utrustningen ingÄr Àven passande klÀder, i synnerhet för en lÀngre skridskotur. Tibor Musil rekommenderar ett helt reservombyte. De klassiska isdubbarna Àr ocksÄ ett mÄste.
Trots riskerna Àr det sÀllan som nÄgon rÄkar illa ut. Under tiden som Tibor instruerat för FriluftsfrÀmjandet har det aldrig hÀnt att en deltagare fallit genom isen.
â Enda gĂ„ngen som det har hĂ€nt var det jag som föll igenom, sĂ€ger han med ett skratt.
VÀdret Àr svÄrt att pÄverka ute pÄ isen, men viktigt att ha i Ätanke. Tibor Musil talar framför allt om vindens betydelse.
â BlĂ„sten pĂ„verkar vattnet under isen. Det skapas strömmar som försvagar istĂ€cket, sĂ€rskilt pĂ„ grunt vatten. Det hĂ€r gör att det, framför allt i slutet av sĂ€songen, ofta Ă€r stadigare is pĂ„ djupt vatten Ă€n pĂ„ grunt.
Han fortsÀtter:
â Vinden pĂ„verkar ocksĂ„ personen som Ă„ker. Det bĂ€sta Ă€r att alltid försöka Ă„ka i medvind eller Ă„tminstone i sidvind. Motvind bör man helst undvika.
Hur tjock behöver en sÀker is vara?
â Minst 5 centimeter. Men tjockleken pĂ„ ett istĂ€cke kan variera sĂ„ 10 centimeter Ă€r oftast bĂ€ttre att sikta pĂ„.
Vilka omrÄden runt StrÀngnÀs skulle du rekommendera?
â StrĂ€ngnĂ€sfjĂ€rden brukar vara bra. DĂ€rifrĂ„n Ă€r det nĂ€ra att Ă„ka till exempelvis Stallarholmen. Isarna dĂ€r brukar lĂ€gga sig tidigt.
Isar som legat lÀnge Àr dock ingen garanti för att de ska vara sÀkra. Tibor förklarar:
â DĂ„ Ă€r det mer sannolikt att de Ă€r tĂ€ckta av snö, vilket man helst vill undvika. Med nyare isar Ă€r den risken inte lika stor eftersom det redan har snöat. SĂ„dana isar hittar man oftast pĂ„ de större fjĂ€rdarna, till exempel BjörkfjĂ€rden och GranfjĂ€rden.