Rondellen vid polishuset i Strängnäs var en av stadens första och byggdes mot slutet av 1990-talet.
Hur många rondeller som faktiskt finns är inte helt lätt att få fram.
– De är många, men jag har aldrig räknat, säger Anders Ekman, stadsmiljöchef i Strängnäs kommun.
Däremot vet han vad han tycker om rondeller.
– De är toppen, de skapar flyt i trafiken. Det är mycket bättre med rondeller än korsningar, för då slipper man vänstersvängar. Ett alternativ är trafikljus, men då får man köbildningar i stället, säger han.
Om Anders Ekman får önska skulle det byggas ännu en rondell i centrala Strängnäs. Nämligen i korsningen Storgatan–Kyrkogatan, där det är mycket trafik. Varje dygn passerar 7 000 fordon till och från Tosterön. Europaskolans elever rör sig i området och trafiksituationen kan inte beskrivas som annat än rörig.
– Där håller vi på och tittar vad vi kan göra, med det finns i dag inte riktigt plats för en rondell eftersom det står några träd där som länsstyrelsen bedömer som skyddsvärda.
Anders Ekman är inte ensam om att gilla rondeller.
Göran Swensson var Ekmans företrädare på jobbet på stadsmiljökontoret och han arbetade i kommunen i 41 år. Han minns när Strängnäs fick sina första rondeller, vid gamla kyrkogården och i korsningen vid nuvarande polishuset och OKQ8-macken i slutet av 90-talet, där vi möter honom nu.
– Här var det trafikljus förut och de ersattes med en rondell för framkomlighetens skull, säger han.
– Alla rondeller har kommit till för att de är säkrare och gör trafiken mer lättflytande än i en fyrvägskorsning.
Sedan dess har det byggts flera cirkulationsplatser. Så många att inte heller Göran Swensson har koll på hur många rondeller det finns i Strängnäs tätort i dag.
– Jag tror att det rör sig om 16-17 stycken.
Men vid närmare eftertanke rättar han sig och gissar på att det finns 20–25 rondeller. Det är en god gissning för när tidningen tittar på Google maps och räknar får vi det till 25, eller 27 om vi räknar in rondelliknande trafiklösningar vid Grävlingens förskola i Finninge och Thomasgymnasiet i Eldsund.
I början var rondellerna omdebatterade och det förekom mycket skriverier om dem, berättar Göran:
– Alla rondeller vi byggt i nya områden gjordes för att trafiken ska flyta på. Och där vi gjorde om korsningar till rondeller baserade vi det på mätningar och trafikutredningar som pekade på att rondeller är att föredra.
Den som jobbar mest med rondeller i Strängnäs i dag är Manhal Muwaffak, som är trafikplanerare i kommunen.
Föga oväntat är han också ett stort fan av cirkulationsplatser.
Själv har han arbetat i Strängnäs i 13 år och har varit med om att planera en rondell vid Larslunda och den så kallade HSB-rondellen vid det nya bostadsområdet i Ulvhäll.
Och om han själv får önska skulle det byggas en rondell till i Strängnäs. På Västerportsleden vid Tryffelstråket, där det är mycket trafik och en lång raksträcka där hastigheten gärna kryper uppåt.
Där tror han att en rondell skulle kunna avlasta vägarna i de omkringliggande bostadsområdena, öka trafiksäkerheten och skapa mer småstadskaraktär.
– Men rondeller är dyra, så man försöker undvika dem så långt det går.
Dessutom finns redan en gångtunnel under vägen, så att barn som ska till och från Finningeskolan kan passera säkert, säger Manhal Muwaffak.
I dag finns inga aktuella planer på att bygga ytterligare rondeller i Strängnäs stad.
Men kommunen får ändå ett tillskott på rondellfronten inom kort.
Två nya rondeller kommer att byggas – i Mariefred.