– Jag sa att jag inte kan låta honom gå i skolan om han blir utan sin assistent. Jag kan inte garantera hans trygghet, säger Catarina Zettervall.
Linus, som egentligen heter något annat, har adhd samt fysiska komplikationer, bland annat med en nedsliten höftkula.
Han är normalbegåvad men har inte uppnått kunskapsmålen i någon årskurs. Det var först i höstas som han knäckte läskoden.
Under hela skoltiden har Linus haft en assistent vid sin sida för att han lättare ska kunna tillgodogöra sig undervisningen.
– Han har svårt att komma igång, svårt att stoppa. Han har svårt att få saker och ting på rätt plats, ta rätt saker med sig, och han kan hamna i farliga situationer, säger Catarina Zettervall om hans diagnos.
Men i höstas stramade barn- och utbildningsnämnden åt kriterierna.
Lars Borg, verksamhetschef på Resurscentrum, är tydlig med att det är skolorna, via elevpengen, som ska bekosta allt det som har med undervisning att göra. Det är Resurscentrum som behandlar skolornas ansökningar för elever med specifika behov.
– Vi var för liberala i vår bedömning tidigare, säger Lars Borg.
– Det innebar att vi smetade ut det, många fick resurser men väldigt lite. Nu ska vi precisera bidraget och ge större belopp men till färre elever
Läs mer i Strengnäs Tidning hur det gick för Linus och vad bidragen, de så kallade tilläggsbelopp, ges för.