Per bor i Strängnäs och har ett piggt och alert barn tillsammans med sin före detta sambo Sofia. I många år har de levt separerade och barnet har under senare tid i princip bott halva tiden hos pappa och halva tiden hos mamma.
Mycket av Pers energi har under åren gått åt till att få ordning på och rätt till att umgås med barnet. Han tror att många män har liknande erfarenheter, men att de lider i det tysta.
Det här är hans egen berättelse om hur han bemötts av socialtjänstemännen och hur han känt sig maktlös och ifrågasatt som far:
”Jag och barnets mamma har gått i samarbetssamtal på socialkontoret i många år och det har fungerat som möjlighet för att få till sakliga samtal mellan oss föräldrar. För några år sedan kom jag och Sofia fram till en kompromiss i tingsrätten.
Olämplig som pappa
Förra året fick jag meddelande från socialkontoret om att de fått in en anmälan som handlade om hur olämpligt jag agerat som pappa.
Jag blev chockad. Den rutin man tydligen har är att man lyssnar på anmälaren, mamman, pappan och barnet. Jag upplevde det som att de gick helt på anmälarens uppgifter.
Det värsta är att socialen så tydligt tar parti för anmälaren. De tar ingen hänsyn till historiken och allt jag gjort under mina år som far.
Läs hela artikeln i onsdagens papperstidning.