Lars Larsson (LOK) berĂ€ttar att partiet kommer att grunda mycket av sin politik pĂ„ vad invĂ„narna tycker i de olika folkomröstningarna â om intresset för dessa blir stort nog.
â Bakgrunden till det hĂ€r Ă€r att vi vill fĂ„ upp kvaliteten pĂ„ kommunpolitiken. Det bĂ€sta sĂ€ttet att göra det Ă€r att stĂ€mma av med de mĂ€nniskor som faktiskt bor hĂ€r, sĂ€ger Lars Larsson, partiets förstanamn och oppositionsrĂ„d i kommunfullmĂ€ktige.
Rent konkret kommer e-folkomröstningarna gÄ till som sÄ att man loggar in med bank-id pÄ hemsidan för omröstningarna. Hemsidan kommer dÄ via bank-id att kÀnna av vilken kommundel som den inloggade har sin bokföringsadress i, och dÄ endast tillÄta röstning i de frÄgor som rör sagda kommundel. Till exempel kan alltsÄ en person som Àr folkbokförd i à kers styckebruk inte rösta i frÄgor som rör Mariefred, och vice versa.
Ambitionen Àr sedan, om deltagandet och genomslagskraften blir stor nog, att Lokalpartiet kommer att forma sin politik efter vad kommuninvÄnarna tycker i de olika frÄgorna.
â SĂ€ger folk ja, dĂ„ gör vi det. SĂ€ger folk nej, sĂ„ gör vi det inte. Sedan kommer vi naturligtvis att försöka pĂ„verka majoriteten att gĂ„ i den riktningen, genom att ta upp det i debatter och skriva motioner, sĂ€ger Lars Larsson.
Riskerar inte det att bli ett vÀldigt populistiskt sÀtt att framföra sin politik pÄ?
â TvĂ€rtom! Det Ă€r en diskussion som egentligen handlar om eliten kontra bredden. Vi har haft en politisk diskussion om att det Ă€r vi som hĂ„ller pĂ„ med politiken som Ă€r de som kan nĂ„gonting om det, medan övriga, som finansierar politiken, inte gör det. FrĂ„gan Ă€r motiverad, men folkomröstningar blir inte bra om man gör dem en eller tvĂ„ gĂ„nger, utan de borde göras kontinuerligt. Gör man det sĂ„ blir det i hög grad folkbildning, dĂ€r man kommer att börja förstĂ„ hur kommunen fungerar.
Omröstningarna kommer att öppna den 20 april pÄ webbsidan demokrationline.se. Först ut Àr tre frÄgor som alla rör skolan:
- Ska skolpaviljongerna som planeras att stÀllas vid LÀggesta, i stÀllet placeras i anslutning till Mariefreds skola?
- Ska Stallarholmsskolan ÄterfÄ ett högstadium?
- Ska à kerskolan drivas av nÄgon annan Àn kommunen?
â Förslaget med Ă kerskolan Ă€r det vĂ„r lokalförening i Ă ker som lagt fram. De har tröttnat pĂ„ att se dĂ„liga resultat frĂ„n Ă kerskolan.
â I det hĂ€r konceptet ingĂ„r att vi lĂ„ter vĂ„ra lokalföreningar lĂ€gga fram förslag för omröstningar. Vi vill försöka gĂ„ mot att bli mer av ett grĂ€srotsparti, och försöka bli mer nerifrĂ„n och upp i hur vi styrs. DĂ„ blir inte det hĂ€r med ideologi sĂ„ intressant, för dĂ„ Ă€r det sakfrĂ„gor som gĂ€ller, sĂ€ger Lars Larsson.
Ett av förslagen som kommuninvÄnare kommer att kunna tycka till om gÀller modullösningen i LÀggesta. Dock Àr det endast Mariefredsbor som kommer att kunna rösta i frÄgan.
Tycker ni att det inte funnits tillrÀckligt stor möjlighet för medborgarna att göra sin röst hörd tidigare?
â Man kan naturligtvis ha Ă„sikter om det, men kollar man pĂ„ den senaste medborgarundersökningen som SCB genomförde sĂ„ Ă€r vi bland de sĂ€msta i landet pĂ„ hur mycket inflytande medborgarna upplevs ha pĂ„ politikerna och kommunförvaltningen. DĂ€r har vi ett riktigt demokratigap. Nu Ă€r det inte bara kommunpolitiken och förvaltningens fel, för samtidigt har vi en utveckling dĂ€r samhĂ€llet blir mer och mer komplicerat och det blir svĂ„rare och svĂ„rare att vara politiker.
Lars Larsson fortsÀtter:
â NĂ„gonstans Ă€r det hĂ€r ocksĂ„ bara en naturlig konsekvens av det it-samhĂ€lle vi lever i. Om personer som Montesquieu och Thomas Jeffersson, eller andra personer som varit viktiga för demokratiutvecklingen, hade levt i dag hade de tyckt att det hĂ€r var mycket bra.