NĂ€st varmaste Ă„ret i StrĂ€ngnĂ€s – pĂ„ nĂ€stan 30 Ă„r

FjolÄret blev det varmaste Äret som hittills uppmÀtts pÄ jorden.
I StrÀngnÀs sÄvÀl som i övriga Sverige lÄg temperaturerna över det normala.
Detta enligt Newsworthys berÀkningar, som bygger pÄ delvis preliminÀr observationsdata frÄn SMHI.

StrÀngnÀs fick under 2024 sitt nÀst varmaste Är sedan 1996.

StrÀngnÀs fick under 2024 sitt nÀst varmaste Är sedan 1996.

Foto: Fanny Lindblad

StrÀngnÀs2025-01-05 06:55
  • 2024 var det nĂ€st varmaste Ă„ret i StrĂ€ngnĂ€s pĂ„ nĂ€stan 30 Ă„r, med en Ă„rsmedeltemperatur pĂ„ 8,3 grader, enligt datan frĂ„n SMHI:s mĂ€tstation Adelsö A.
  • Nio av Ă„rets tolv mĂ„nader var varmare Ă€n normalt i StrĂ€ngnĂ€s, medan januari och april var kallare Ă€n genomsnittet.
  • Meteorolog Linus Karlsson pĂ„ SMHI förklarar att den generella trenden Ă€r att det blir varmare, vilket till stor del beror pĂ„ globala klimatförĂ€ndringar.

SMHI:s mÀtstation Adelsö A Àr den mÀtstation som ligger nÀrmast StrÀngnÀs tÀtort, drygt tre mil österut fÄgelvÀgen. Under 2024 var Ärsmedeltemperaturen vid stationen 8,3 grader, vilket Àr en grad över genomsnittet sett till de senaste decennierna.

Det Àr inte bara en grad över snittet, utan ocksÄ den nÀst varmaste Ärsmedeltemperaturen för mÀtstationen sedan 1996. Endast 2020 var medeltemperaturen högre vid mÀtstationen, dÄ den lÄg runt cirka 9 grader Celsius.

För StrĂ€ngnĂ€s rĂ€kning var nio av Ă„rets tolv mĂ„nader varmare Ă€n normalt: februari, mars, maj, juni, juli, augusti, september, oktober och november. TvĂ„ av Ă„rets mĂ„nader var Ă„ andra sidan kallare Ă€n genomsnittet – dessa var januari och april.

Datan i grafen Àr framtagen av Newsworthy, som i sin tur inhÀmtat den frÄn SMHI.
Datan i grafen Àr framtagen av Newsworthy, som i sin tur inhÀmtat den frÄn SMHI.

Allra varmast var det den 28 juni, dÄ mÀtstationen visade en topptemperatur pÄ 29,5 grader. Kallast var det ett halvÄr tidigare, den 19 januari, dÄ kvicksilvret i mÀtaren nÄdde iskalla -19,7 grader.

Linus Karlsson, meteorolog pÄ SMHI, sÀger att den exakta orsaken till de höjda temperaturerna varierar beroende pÄ Ärstiden.

– Framförallt sĂ„ Ă€r det under vinterhalvĂ„ret som vĂ€rmen gĂ„r att koppla till om det har varit mildluft som dominerat, sĂ€ger han.

Linus Karlsson Àr meteorolog pÄ SMHI.
Linus Karlsson Àr meteorolog pÄ SMHI.

PÄ sikt Àr den generella trenden att det blir varmare och varmare, fortsÀtter Linus Karlsson. Till stor del beror det pÄ vÀdersituationen som rÄder under Äret, sÄ enskilda Är kommer fortsatt att kunna skilja sig Ät i temperaturspann.

Men generellt beror det pÄ globala klimatförÀndringar?

– Det Ă€r precis sĂ„. Det Ă€r dĂ€rför det blir varmare.

För StrĂ€ngnĂ€s del var 34 av Ă„rets dagar varmare Ă€n 25 grader, vilket Ă€r fler Ă€n vanligt, och 26 dagar sĂ„ kallade frostdagar – dagar dĂ„ minimitemperaturen ligger under nollan – vilket Ă€r fĂ€rre Ă€n vanligt.

2024 blev ett Är med rekordhöga medeltemperaturer vÀrlden över. Genrebild.
2024 blev ett Är med rekordhöga medeltemperaturer vÀrlden över. Genrebild.

2024 blev det varmaste Äret hittills uppmÀtt i vÀrlden, enligt bland annat EU:s jordobservationsprogram Copernicus. Trots en kall start pÄ Äret blev det Àven det Är med högst medeltemperatur i Sverige, sett över de senaste 30 Ärens genomsnitt.

– NĂ€r man ser till medeltemperaturen för ett helt Ă„r sĂ„ Ă€r det mĂ€tningar frĂ„n vinter till sommar. Det kan ha varit en vinter med kalla perioder och Ă€ndĂ„ bli ett varmt Ă„r generellt. SĂ„ upplevelsen av hur Ă„ret varit kan skilja sig frĂ„n nĂ€r man jĂ€mför med helheten, sĂ€ger Linus Karlsson.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!