Petra Thurfjell som driver butiken i Solberga tillsammans med sin lillebror Christoffer Thurfjell sköter i huvudsak administrationen.
Men ibland står hon även i kassan. Så var fallet en helg i mitten av mars. 47-åringen misstänker att det var då hon blev smittad – även om insjuknandet dröjde.
– Efter fem dagar fick jag ont i bröst och armar när jag satt på jobbet, ett tag trodde jag att det var en hjärtinfarkt. Ytterligare fyra dagar senare kom febern. Min sambo märkte att jag låg och frös.
– Om detta hänt för ett år sedan hade jag åkt till jobbet som vanligt och genomfört mitt pass med hjälp av några Alvedon. Jag har haft bihåleinflammation flera gånger, men det har inte hållit mig hemma. Efter att tidigare ha jobbat på skolor tror jag att mitt immunförsvar är mycket bra.
Den här gången insåg hon dock allvaret och stannade i bostaden, varifrån viss del av jobbet kunde skötas.
– Jag brukade vara pigg en stund på morgonen, mellan sex och åtta. Då kunde jag arbeta.
Annars handlade det mycket om att sova, laga mat och läsa böcker. Som tröst intog Petra Thurfjell stora mängder kaffe och mörk choklad, berättar hon med glimten i ögat.
– Jag hade feber, kring och lite under 38 grader, i många dagar. Dessutom torrhosta. Jag tror säkert att jag haft corona men det är ingen som vill testa mig.
– Det kändes som en vanlig influensa, jag var inte döende. Nio av tio som drabbas blir tydligen inte jättesjuka.
I slutet av förra veckan kände hon sig äntligen symptomfri.
– Men sjukdomen är lömsk. Dag nio mådde jag mycket sämre än dag åtta.
Sedan den 6 april är dock Petra Thurfjell tillbaka på jobbet och tränar även försiktigt på "sitt" gym.
– Jag njuter av att kunna vara ute igen, till och med om det regnar.
I familjen ingår även en utflugen dotter med sambo och snart ettårig son, en hemmavarande son samt ett bonusbarn som bor växelvis hos Petra Thurfjell och hennes fästman.
– Sambon är uppsagd, sonen sitter hemma och pluggar, dottern mötte jag som hastigast i veckan men barnbarnet får jag avstå från att träffa, liksom mina föräldrar på Tosterön. Men det finns Facetime och andra möjligheter.
Slutligen vill hon berätta om en lärdom:
– Tänk inte: "Corona drabbar inte mig eller någon jag känner, den drabbar inte heller någon under 50 år."