2021 lade StrÀngnÀs kommun 107 515 kronor per elev per Är i grundskolan enligt Sveriges kommuner och regioner, SKR. Det Àr lÀgst i Sörmland och betydligt lÀgre Àn bÄde lÀnssnittet, 120 292 kronor och rikssnittet, 122 741 kronor.
StrÀngnÀs kommunala skolor har, vilket tidningen har rapporterat mÄnga gÄnger om, problem med lÄg mÄluppfyllelse. Om man tittar pÄ andelen elever med gymnasiebehörighet har den sjunkit med tio procent under knappt tio Är. LÀsÄret 2012/2013 var andelen elever i StrÀngnÀs kommun behöriga till yrkesprogram 91,5 procent enligt Skolverket. LÀsÄret 2021/2022 hade andelen sjunkit till 81,9 procent (utan de fristÄende skolorna inrÀknade 72,2 procent).
â Vi tycker att kommunen behöver satsa fler kronor per elev i grundskolan. Vi behöver helt klart en omstart av vĂ„r kommunala skola. Kanske behöver vi ett tvĂ„lĂ€rarsystem, dĂ€r man har tvĂ„ lĂ€rare i varje klass. Men det Ă€r skolan som ska svara pĂ„ vilken typ av resurser de behöver, sĂ€ger oppositionsrĂ„det Lars Larsson, StrĂ€ngnĂ€spartiet.
Han fortsÀtter:
â I nĂ€sta Ă„rs budget kommer vi att föreslĂ„ mer pengar till skolan. Vi tror som alltid att om man ska utveckla nĂ„got sĂ„ mĂ„ste man sĂ€tta till resurser, sĂ€ger Lars Larsson.
Kenneth Larsson (M), Àr ordförande i barn- och utbildningsnÀmnden.
Varför lÀggs det sÄ fÄ kronor per elev jÀmfört med Sörmlands- och rikssnittet.
â Det beror pĂ„ att vi har en tydlig uppdelning pĂ„ kommunala skolor och friskolor. 92 procent av satsningarna med socioekonomisk grund ligger pĂ„ kommunala skolor. RĂ€knar man med dem blir det 127 000 kronor per elev i den kommunala skolan. DĂ€r ligger vi 5 000 kronor per elev över rikssnittet och precis mitt i gruppen av sörmlĂ€ndska kommuner.
Han fortsÀtter:
â Dessutom syns inte de pengar vi satsar pĂ„ horisontella medel dĂ€r skola, socialkontor och kulturkontor samarbetar inom omrĂ„den som till exempel lĂ€sförstĂ„else och frĂ„nvarominskning. DĂ€r satsar vi 20 miljoner kronor Ă„rligen sen ett par Ă„r tillbaka och fortsĂ€tter med det.
Kan inte fler kommuner ha satsningar som inte syns i SKR:s sammanstÀllning över kronor per elev?
â Det finns sĂ€kert andra kommuner som kan redovisa den typen av satsningar men vad jag har hört, nĂ€r jag pratat med andra kommuner, sĂ„ tror jag inte att de Ă€r mĂ„nga.
NÀr det pratas om skolresultat hÀnvisar den politiska majoriteten ofta till att det finns en uppdelning dÀr mÄnga elever frÄn socioekonomiskt starka hem gÄr pÄ friskolor. Det Àr 43 procent av samtliga grundskoleelever som gÄr i friskolor (siffran Àr högre pÄ högstadiet). Men om man jÀmför StrÀngnÀs invÄnare med rikssnittet Àr StrÀngnÀs kommun en vÀlmÄende kommun. I StrÀngnÀs kommun finns inga bostadsomrÄden med stora socioekonomiska utmaningar, enligt Boverkets segregationsbarometer.
StrÀngnÀs invÄnare har högre medianinkomst, lÀgre arbetslöshet och högre skatteintÀkter per invÄnare Àn rikssnittet. NÀr det gÀller andel högutbildade och kommunens skatteintÀkter Àr kommunens vÀrden höga och trenden under de senaste fem Ären stigande (alla uppgifter enligt Ekonomifakta).
Varför Àr skolresultaten dÄ lÄga?
â Skolresultaten kunde definitivt vara bĂ€ttre utifrĂ„n de faktorer som nĂ€mns ovan. DĂ€remot hĂ„ller jag inte med om att resultaten Ă€r sĂ„ dĂ„liga som det ofta hĂ€vdas i debatten. Problemet Ă€r mĂ€tmetodiken som bygger pĂ„ en procentuell andel av en elevpopulation och hĂ€r har vi inte tillgĂ„ng till hela elevunderlaget, eftersom hĂ€lften av eleverna pĂ„ högstadiet gĂ„r i fristĂ„ende skola.
Men om man tittar pÄ socioekonomiskt index som skolan fÄr av Skolverket Àr det bara fyra av de sju kommunala skolorna som har sÀmre socioekonomiska förutsÀttningar Àn rikssnittet. En av dessa skolor, à kerskolan, har enligt Skolverket bara nÄgra procent sÀmre socioekonomiska förutsÀttningar Àn rikssnittet. Tre kommunala skolor, Stallarholmsskolan, Mariefreds skola och Finningeskolan, har betydligt bÀttre socioekonomiska förutsÀttningar Àn rikssnittet.
â Vi ligger inte pĂ„ nĂ„gon unik nivĂ„. Knappt 30 procent av vĂ„ra elever kommer frĂ„n utlandet, men man ska komma ihĂ„g att de alla gĂ„r till den kommunala skolan.
NĂ€r syns skillnad i skolresultaten?
â I juni rapporterar vi betygen för lĂ€sĂ„ret 2022â2023. DĂ€r hyser jag stor tillförsikt att vi ska se en resultatuppgĂ„ng.
Ses tendensen pÄ höstbetygen?
â Ja, det gör vi Ă€ven om det Ă€r en prognos över hur det kommer att se ut i vĂ„r. Men allting tyder pĂ„ att resultaten kommer att förbĂ€ttras mĂ€rkbart 2023 jĂ€mfört med 2022.