Professor Charlotta Mellander har analyserat inkomstfördelningen i svenska kommuner och hur den har förändrats mellan åren 2002 och 2012.
– Jag såg att de kommuner som hade alliansstyre hade större klyftor rent generellt. Men jag tycker också att det var intressant att klyftorna har ökat mycket snabbare i rödgröna kommuner. Rent generellt ser vi att de partierna har ett starkare fäste i kommuner som har en högre andel traditionella arbetarjobb, lägre genomsnittliga inkomster och lägre utbildningsnivåer.
Charlotta Melander har studerat inkomstfördelningen genom att jämföra medelinkomsten med medianinkomsten. I alla svenska kommuner är medelinkomsten högre än medianinkomsten, vilket innebär att fler har en relativt hög inkomst jämfört med antalet som har en låg inkomst.
I Sverige som helhet är medelinkomsten 23 000 kronor högre än medianinkomsten. Störst skillnad är det i Danderyds kommun där det skiljer över 150 000 kronor mellan medelinkomst och medianinkomst. Minst skillnad är det i Gislaved där det skiljer 3 500 kronor.
I Sörmland är Trosa den kommun som har den största inkomstklyftan. Skillnaden mellan medel- och medianinkomst uppgår där till 26 700 kronor. I Vingåker, som har länets minsta inkomstklyfta, är skillnaden 9 500 kronor.
Christina Mellander har även gjort en korrelationsanalys som visar att klyftorna tenderar att vara större i kommuner som har en högre andel högutbildade och individer med högre inkomster. De kommunerna har också betydligt högre huspriser och färre arbetslösa.
– Det är naturligtvis av ondo för de grupperna som inte hänger med i inkomstutvecklingen. De har det tuffare att klara sig rent ekonomiskt när en större del av samhället drar i väg och har råd att köpa ett boende. För de här blir det tuffare att komma in på till exempel bostadsmarknaden och klara vardagen med de inkomsterna de har.
Charlotta Mellander har också undersökt var inkomstskillnaderna har ökat respektive minskat mest. Mellan 2002 och 2012 ökade skillnaden mellan median- och medelinkomst i Sverige med cirka 50 procent. Klyftan har vuxit mest i Tidaholm där ökningstakten har varit nästan 13 gånger snabbare än rikssnittet. I Sörmland har inkomstklyftan vuxit mest i Vingåker där den har ökat med 157 procent.
– De platser som ökar snabbast är också de platser som initialt hade mindre klyftor till att börja med, medan de platser som hade större klyftor till att börja med har ökat mindre snabbt.
Inkomstklyftorna har ökat i alla svenska kommuner utom fyra. I Gislaved, Gnosjö, Hammarö och Håbo minskade skillnaden mellan median- och medelinkomst.
Charlotta Mellander menar att det kan vara en fördel att ha ökat gapet om det innebär att enbart de högre inkomsterna har ökat utan att någon har fått det sämre.
– Jag tycker att fokus ska skifta. Fokus i dag i den här debatten är väldigt starkt inriktat på att hålla tillbaka de som tjänar ganska mycket. Jag tycker att fokus i mycket högre grad borde ligga på hur man lyfter de i botten för där är det verkliga problemet med de här klyftorna.
Klicka på den bifogade filen för att se statistiken i ett större format.