Antalet sprängningar slog rekord 2019 och även det nya året har inletts våldsamt med flera kraftiga detonationer som skadat stora delar av flerfamiljshus. Enligt polisen är det till stor del civilt sprängmedel från till exempel byggarbetsplatser som används.

Vi ser en tendens att man använder sig av kommersiella sprängmedel mycket mer nu än tidigare. Vi har till exempel inga handgranater kvar och vi ser att även bangers har minskat. Men vi ser sprängmedel, säger Stefan Sintéus, polismästare i Malmö och kommenderingschef för Operation rimfrost i Malmö.

Efter de senaste sprängdåden har inrikesminister Mikael Damberg kallat byggsektorn till möte.

Artikelbild

| "Vi ser en tendens att man använder sig av kommersiella sprängmedel mycket mer nu än tidigare", säger Stefan Sintéus, polismästare i Malmö. Arkivbild.

Säkra förråd saknas

Det är svårt att få en bild av hur stort problemet är med stölder av sprängmedel. Enligt Brottsförebyggande rådet har stölderna från byggarbetsplatser ökat stort sedan 2015, men det framgår inte vad som stulits.

Inte heller polisen vet hur mycket sprängmedel som stjäls, eftersom "stöld av sprängmedel" inte finns som brottsrubricering.

Klart är dock att civila sprängmedel används i mycket stora mängder i det svenska samhället, i allt från gruvindustrin till vägarbeten. Experter är kritiska till både hanteringen och kontrollen.

Artikelbild

| Jan Johansson, vd på Bergsprängarentreprenörerna, ser flera brister i hantering och tillsyn av sprängmedel på byggen.

Alla har inte de säkra förråd som krävs. Och i och med att man inte har det kanske man inte heller talar om när något har stulits, eftersom man då själv kan misstänkas för brott. Det är sannolikt att det finns ett mörkertal där, säger Bo Janzon, vapenexpert som arbetat länge vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Det behövs inga enorma mängder för att åstadkomma rejäla skador. Bomben som låg bakom den kraftiga explosionen i centrala Linköping förra året innehöll mellan 15–20 kilo sprängmedel.

Artikelbild

| Bomben som låg bakom den kraftiga explosionen i centrala Linköping förra året innehöll mellan 15–20 kilo sprängmedel. Arkivbild.

"Fler borde kontrolleras"

Dålig förvaring ökar risken att sprängämnen stjäls – eller förskingras.

Man ska föra noggrann bok, men eftersom det här sannolikt har ett värde på den svarta marknaden kan det tänkas att någon eller några tjänar extra på att sälja sådant här också, säger Bo Janzon.

Jan Johansson, vd på Bergsprängningsentreprenörerna, instämmer.

Varje företag ska föra register över sprängämnet fram tills att det är förbrukat. Teoretiskt skulle det alltså vara väldigt enkelt att kolla om något försvunnit. Men så är ju inte världen utan de här registren fungerar inte alltid till hundra procent, säger han.

I dag saknas också skarpa kontroller av alla som hanterar sprängämnen på en arbetsplats, framhåller Henric Östman, sprängmedelsexpert på FOI.

Det är en person i varje företag, den som är ansvarig, som man gör en registerkontroll och bakgrundssökning på. Men det är inte nödvändigtvis den som handskas med sprängämnet sedan. Det är en klar brist, säger han.

Tillsynen brister

Även Jan Johansson är kritisk.

Det är märkligt att det inte finns krav på att göra en registerslagning på de anställda. Stora företag som har en väldig personalomsättning anställer ju folk hur som helst, säger han.

Det finns inte heller något identitetskrav på dem som utbildar sig i sprängteknik, vilket finns i många andra länder, påpekar han.

För att få spränga krävs att man har ett tillstånd från kommunen. Men dagens regler är "till 95 procent" skrivna ur ett olycksförebyggande perspektiv – inte ett brottsförebyggande, enligt Lorens van Dam, expert vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Det är även kommunerna som ska utöva tillsyn. Men det är ett arbete som brister, enligt Jan Johansson.

Det säger sig litegrann själv att en kommunal tjänsteman varken har kunskap eller förmåga att utkräva den här tillsynen på ett bra sätt. Det behöver man skärpa till, säger han.

Kunna spåra

Ett förslag från polisen är att sprängmedel ska märkas så att det går att spåra det även efter att det detonerat.

Det har diskuterats tidigare men det har inte genomförts. Men om det kan hjälpa polisen i utredningar finns det eventuellt tekniska och vetenskapliga möjligheter att göra det, säger Henric Östman.

Det är dock en fråga för EU eftersom en stor del av det civila sprängmedel som finns i Sverige i dag köps från företag utomlands.