Per Gessle skrev dessa ord på 1980-talet i texten till Gyllene Tiders megahit "När vi två blir en". Då var den tilltänkta publiken till Scenkonst Sörmland stora satsning teaterföreföreställningen "Det verkar så lätt", långt i från född.
Men texten, som har inspirerat till pjäsens titel, beskriver känslor som är lika relevanta nu som då. Den handlar om hur man ska närma sig andra, om gränser som måste identifieras och respekteras, och om hormoner som försätter kroppen i ett frustande stand by-läge och gör knoppen alldeles yr av sinnesintryck.
"Det verkar så lätt" är inte en berättelse, utan en bukett av scener som tar upp olika dilemman och frågor som kan uppstå när människor, särskilt unga människor, ska umgås med andra.
Jonna Nordenskiöld har skrivit och regisserat denna livsbejakande, angelägna och roliga föreställning. I manusarbetet har de tre skådespelarna Ingela Schale Berghagen, Måns Clausen och Jerk Ohlson Westin, samt referensgrupper bestående av ungdomar haft stort inflytande.
Det jag gillar allra bäst är tilltalet. Scenerna vänder sig helt klart till tonåringar och berör situationer som ungdomar kan hamna i, ibland är budskapet tydligt och vägledande, men utan att bli mästrande eller moraliserande, och absolut relevanta för vuxna åskådare också.
Det händer saker hela tiden, föreställningen växlar mellan det galet uppsluppna och det gripande romantiska eller sorgliga, och man räds inte dålig stämning. I vissa scener låter man publiken vila i det obehagliga precis så länge att det tar skruv.
I inledningsscenen lyckas trion på scenen fånga publiken direkt genom att göra något av det mest förbjudna: låta Adolf Hitler bli pedagogen som ska reda ut vad gränser är för något.
När det gäller de personliga gränserna får publiken smaka på hur det är att känna sig pressad att kramas, ta de olika stegen i en raggningsprocess, eller känna den upphetsade stämningen som nior kan uppleva när de äntligen har åldern inne för att få ligga.
Allt gestaltas i interaktion med publiken med enkel, mobil rekvisita och med hjälp av noggrant utvald, aktuell musik. De tre aktörerna är säkra, trovärdiga och samspelta.
Det är bara att säga grattis till de skolor som har köpt in denna sprittande och tänkvärda pjäs.