Tillsammans med följeslagaren David Tallroth ger han sig ut i Sommarsverige för att ta temperaturen på sina fans.
– Ja, vi får väl se hur många som kommer. Jag skulle inte sätta mitt huvud på att det blir fullsatt, säger han utan att låta särskilt bekymrad.
För efter 40 år i svängen vet Lars Demian att popularitet går upp och ned. Men en trogen och mycket hängiven publikskara har han alltid haft. Bara en sådan sak som att fansen skramlade ihop till hälften av inspelningskostnaderna när hans senaste album - utgivet 2012 - skulle ut.
Repat har de gjort, han och David, men inte överdrivet mycket och något nyskrivet utlovar han inte.
Är du nervös?
– Nej, folk får ta det för vad det är. Om man inte är helt säker så blir det ofta roligare för publiken.
Istället för låtar har Lars Demian senaste åren ägnat sig åt att skriva dramatik och framöver hoppas han få se någon av sina texter uppsatta som pjäs.
– Jag har jobbat hårt med att lära mig hantverket. Jag har alltid berättat historier och ofta i dialogform, så mitt skrivande passar bra för dramatik. Låt- och pjässkrivande ligger nära varandra. Det är ju inte som att jag byter bana till tandläkare eller hjärtkirurg.
Hans plitande borde absolut kunna resultera i nydanande dramatik med udd, lika dråplig och absurd som tonen i hans visor. Genom åren har han bland annat sjungit om det mesta, förutom droger och alkohol även om kungen och "Pär Gezzle" - en figur som liksom Demian själv för övrigt är född och uppväxt i Halmstad.
Om du ändå skulle skriva satir nu, vilket ämne skulle du välja?
– Kanske den politiska korrektheten. Alla är så jävla skraja för att säga fel nuförtiden. Och vissa saker är mer tabu än andra Jag har en visa skriven ur en sexköpares perspektiv och det har hänt att det blivit helt tyst när jag sjungit den. Det är fel med sexköp, men om man vill lösa ett problem måste man klara av att se det ur alla perspektiv, menar jag.
Ditt namn Demian - var kommer det ifrån?
– Det är titeln på en roman av Herman Hesse. När jag skulle ge ut min första singel någon gång runt 1980 så behövde jag snabbt få till ett artistnamn och Demian var det första jag kom på.